onsdag 11 februari 2015

"Drömbokhandeln" av Laurence Cossé

Genre: Drama
Antal sidor: 456
Originalspråk: Franska
Originaltitel: Au bon roman
Översättare: Marianne Öjerskog
Serie: -
Förlag: Sekwa förlag
Utgivningsår: (original) 2009 (min) 2013
Format: e-bok
Källa: elib
Utläst: 24 januari 2015






Första meningen: Man kan knappast påstå att Paul Néons försvinnande väckte någon större uppståndelse, vare sig i kantonen Le Blot där han tycktes ha slagit sig ner för gott, eller i den lilla magra byn Les Créts vars sista hus han bebodde.

Baksidetext
Den före detta vagabonden Ivan och den italienska arvtagerskan Francesca öppnar en minst sagt ovanlig bokhandel, där deras litterära drömmar kan få fritt spelrum. De gör uppror mot bästsäljarhysterin genom att bara erbjuda bra romaner: ett stort antal litterära mästerverk har valts ut av en topphemlig kommitté bestående av likasinnade litteraturkännare. Till Ivans och Francescas förvåning visar sig drömbokhandeln bli en succé. Men då börjar också problemen. De utsätts för anonyma hot och giftiga kommentarer om bokhandeln på internet, men när tre av de åtta medlemmarna i den hemliga urvalskommittén blir attackerade, bestämmer de sig för att kontakta polisen. En efter en faller de olycksbådande pusselbitarna på plats och det blir alltmer tydligt att Ivans och Francescas drömmar kommer att bemötas med småaktighet, avundsjuka och våld.

Min kommentar
Bara titeln gör ju att man vill läsa den här boken och det var nära att jag valde den i utmaningen Böcker om böcker för något år sedan, men av någon anledning så blev det inte så. Därför blev jag ändå lite glad när det visade sig att den blev boktokarnas val, även om jag inte la min röst på den.

Vi kommer lite på kant från start, det tar lite tid att vänja sig vid det lite omständliga skrivsättet. Bisatser staplade på varandra och kommentarer i parenteser i mängder. För att inte tala om den urusla korrekturläsningen, ett tag var det särskrivningar på varannan sida. Det är en av anledningarna till att jag inte gillar e-böcker, det brukar alltid vara sämre i dem. Boken har dessutom en mystisk, okänd berättare. Det är ett jag, som man inte vet vem det är. Alldeles i slutet får man veta vem detta jag är och då får jag inte alls ihop något av det jag läst om den personen tidigare i boken.

Jag har så otroligt svårt för elitistiskt tänk att jag trodde jag skulle tycka illa om boken på grund av det, men egentligen gillar jag idén. En bokhandel där det bara säljs ett visst urval av böcker (nej, jag vill inte kalla det för "bra" litteratur för nej, det finns ingen "dålig"). Det blir lite som en delikatessbutik för böcker och jag kan inte för mitt liv begripa varför det skulle vara provokativt. Däremot är både Ivan och Francesca provokativa och det är det som stör mig här. De är otroligt osympatiska, pretentiösa, märkvärdiga och nedlåtande mot all annan litteratur, som tror sig vara "finare" än andra, bara för att de läser "finare" böcker. Kanske är allt bara ironi.

Historien berättas av någon (berättare 2) som fått allt berättat för sig av någon annan (berättare 1) och i den berättelsen ingår dessutom när berättare 1 förklarar allt för polisen, Ja, det är precis lika konstigt som det låter och jag tycker det är ett väldigt konstigt grepp och det blir krångligt att hålla reda på vem, var, när. Här finns också massor av namedropping, som mestadels går mig helt förbi. Ibland är det så många titlar som räknas upp att jag bara blir trött. Detta kombineras ibland med faktaspäckade delar om hur man öppnar en bokhandel och sedan driver den.

Den konstiga romansen mellan Ivan och Anis förstår jag inget alls av. Lapparna de skriver till varandra har förmodligen någon mening, men jag är varken romantiker, tankeläsare eller frankofil. Och varför Francesca stannar hos sin missunnsamma man begriper jag inte heller.

Med allt detta negativa sagt så ska jag erkänna att jag faktiskt inte vet om jag gillar den eller ej, det är svårt att veta hur jag ska förhålla mig till den. Trots allt jag räknat upp här ovanför så är den spännande och jag återvänder alltid med glädje till läsningen. Jag är nyfiken på hur det ska gå för bokhandeln och de inblandade. Och de konstiga relationerna. Tyvärr är det så att boken som handlar om bokhandeln som bara säljer "bra" böcker inte själv skulle platsa i den affären, men jag tror jag gillar den ändå.

Boktipsets estimerade betyg var 3,7 (beräknat på 139 betyg).
Goodreads hade den 3,54 i genomsnitt (beräknat på 2 233 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Drömbokhandeln: Bokmania, Lotten och och dagarna går....

Boken kan köpas på Adlibris och Bokus.

6 kommentarer:

  1. När berättaren avslöjades kunde inte jag heller inte riktigt få ihop bilderna med den person vid hade lärt känna under berättelsens gång. Det var väldigt märkligt.

    Nästan lika märkligt som Ivans och Anis romans. Den hade gärna fått falla på klippbordet för min del.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag var helt säker på att berättaren var någon helt okänd person för ingen stämde in på den rösten.

      Ivans och Anis romans förstår jag ingenting av, kanske beror det på att det franska är väldigt långt ifrån mig :)

      Radera
  2. Svar
    1. Ja, den fick en att börja fundera lite :)

      Radera
  3. Vill verkligen läsa den här boken snart. Den står liksom i bokhyllan och skriker, läs mig, läs mig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den var förvånansvärt lättläst och det gick väldigt snabbt att komma igenom den. Det kan ju i och för sig ha berott på att jag var nyfiken på slutet :)

      Radera