lördag 29 april 2017

"Trojanerna" av Lova Lovén

Författare: Lova Lovén
Titel: Trojanerna
Genre: Skräck
Antal sidor: 220
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Swedish Zombie
Utgivningsår: (original) 2016 (min) 2016
Format: E-bok
Källa: Bokhyllan
Utläst: 20 april 2017




Första meningen: Alvin klottrar i sin anteckningsbok och sneglar på klockan, som visar 08.10.

Baksidetext
ÖVER 300 DÖDA I MASSAKER PÅ HÖGSTADIESKOLA I MALMÖ

Så lyder rubriken i en lokal nyhetstidning, och händelsen är startskottet på en rad liknande katastrofer runtom i Malmö.

I Sverige. I världen.

Trojanerna är en berättelse ur tre kvinnors perspektiv, om relationer i en modern apokalyps, ett samhälle som smulas sönder av paranoia och en odefinierbar fiende som våra krisförberedelser inte kan skydda oss mot. En präst, en kommunikatör och en telefonoperatör på SOS Alarm ... mot det smygande hot som är trojanerna.

Min kommentar
Skräck och allehanda apokalyptiska berättelser har fascinerat mig sedan barnsben (ja, faktiskt). Det finns nästan inget bättre än att bli vettlöst rädd i den fiktiva världen. Dessutom hävdar jag bestämt att denna fascination avsevärt förbättrar mina överlevnadschanser när det väl händer i verkligheten. Dessutom utspelar sig den här boken mestadels i en stad nära mig (Malmö), vilket jag uppenbarligen hade glömt när jag väl började läsa den.

Det första som slår mig är att sådana här berättelser är betydligt läskigare om de utspelar sig i en bekant miljö. Jag har varit på de flesta ställen som nämns och jag ser alltihop väldigt tydligt för mitt inre öga. Dessutom så är det nattfjärilar. Nattfjärilar! Det har vi i hundratals både inne och ute på hösten. Du fattar vad läskigt.

Vi får alltså följa tre kvinnor: Prästen Liv, som måste brottas med andras sorg och skräck. SOS-operatören Karolin, som lyssnar på mänsklighetens (oftast) tysta rop på hjälp. Kommunikatören Sofia, som tycker att information måste ut och inte bryr sig ett dugg om vilka konsekvenser diffusa påståenden kan få. I början hade jag väldigt svårt att hålla isär dem. Jag tycker de hade alldeles för lika röster, men det löste sig tack och lov en bit in. Både Karolin och Liv tycker jag om och har inga problem att relatera till dem. Sofia däremot... hon är exakt lika fördomsfull mot äldre som hon tycker att äldre är mot henne. Det är precis en sådan egenskap som jag avskyr.

Jag har en del problem med den här historien och då menar jag inte bara detaljerade beskrivningar av sådant som känns lite onödigt. Ett hotellrum, till exempel, där varenda pryl som finns där beskrivs. Det känns helt ovidkommande. Nästan alla hotellrum ser likadana ut och dessutom spelade det ingen som helst roll för berättelsen. Mitt största problem är att jag inte får ihop allt. Kanske har jag andra preferenser för att bli rädd, men saker som är ologiska eller bara konstiga skrämmer mig inte. Jag behöver inte förstå allt, men det måste hänga ihop. Här finns alldeles för många oklara skeenden för att jag ska tycka att det är otäckt på riktigt. Eller så missade jag något.[spoiler]Varför sparades en del människor? I de stora sammanhangen (arenor, simhallar och så vidare) så åts alla upp, urskillningslöst och det fick inte finnas några överlevande. Varför togs vissa över (som Helena, Lucas, Ernst)? Vilka var de med nattfjärilar i magen? Övertagna människor? Demoner som såg ut som människor?[/spoiler] Ovisshet är nästan ett måste i skräcklitteratur, i alla fall för karaktärerna i den, men allt får liksom inte vara ett enda stort ? för läsaren.

Sociala medier och den hastighet med vilken information sprids är lite i centrum här. Och huruvida information alltid är av godo. Trots att man har goda intentioner så kanske man bara spär på ryktesspridningen och paranoian.

Slutet är så där läskigt öppet, samt en liten antydan att detta bara var början. Det gillar jag. Lagom makabert var det också. Precis så ska skräck sluta.

Boktipsets estimerade betyg var 3,1 och genomsnittet 3,4 (beräknat på 5 betyg).
Goodreads hade den 3,3 i genomsnitt (beräknat på 20 betyg).
Jag ger den 3,5
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Trojanerna: Bokhyllan, Bokhuset och Carolina läser.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

4 kommentarer:

  1. Riktig skräck. Nej, jag är fortfarande tveksam ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, denna kanske inte är riktigt optimal för någon som inte gillar skräck :)

      Radera
  2. Jag gillade ju den här rätt urskiljningslöst :) Ibland har jag problem med långa miljöbeskrivningar, men inte här där jag nog inte tänkte på dem. De gav mig bra bilder tror jag.
    Håller med om det där med fördomar mot äldre! Det var fullt av bittra små tanter och jag kan bli lite trött. Alla människors personligheter slätas inte ut och blir noll efter 40+...

    Det här med att en del sparades tänkte jag också på men funderade på om det var ett sätt att infiltrera och kunna hålla info om vad som hände på ett minimum, så att massdödarna kunde fortsätta? Det var oklarheter men jag gillar att fundera på dem.
    Intressant bok att diskutera ju'

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag blev nog lite avogt inställd direkt där, mot Sofia, så det där rosa skimret hann aldrig riktigt skymma ögonen ;) Nej, men jag trodde faktiskt jag skulle gå i taket där med hotellrummet, så illa var det just precis där.

      Jag är nog lite besvärlig när det handlar om fakta, gissningar och att diskutera dem. För mig blir allt bara gissningar, speciellt när det inte gavs några som helst ledtrådar till alla de där skillnaderna. Mitt problem blir nog att jag inte kan sluta undra om det är meningen att det ska vara så diffust eller om det bara slarvats över, utan någon tanke bakom eller genomgående röd tråd. Jag vet, jag har problem ;)

      Radera