söndag 25 juni 2017

Läsplanering juli 2017

Lite gott och blandat i juli, tänkte jag, och jag håller fortfarande nere sidantalet. Det är mycket bättre att stoppa in en extra bok in emellan än att stressa.

Tiggaren av Sofie Sarenbrant. Finish That Series Challenge.
Magikerna av Lev Grossman. Hyllvärmare. Boktolva.
Göteborg noir av Göteborg noir.
Nätter i Reykjavik av Arnaldur Indriðason. Hyllvärmare. Finish That Series Challenge.

lördag 24 juni 2017

"Ferdydurke" av Witold Gombrowicz

Författare: Witold Gombrowicz
Titel: Ferdydurke
Genre: Humor
Antal sidor: 270
Originalspråk: Polska
Originaltitel: Ferdydurke
Översättare: David Szybek
Serie: -
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 1937 (min) 2016
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 16 juni 2017




Första meningen: På tisdagen vaknade jag vid den själlösa och bleka timme då natten egentligen är över men gryningen inte riktigt har hunnit börja.

Baksidetext
En författare i trettioårsåldern ska just börja på sitt stora verk som ska ge honom en plats i världen, då han blir smågjord till sjuttonåring och bortrövad av den Store Skolläraren, Professor Pimko, och sätts i skolbänken. För att komma ur den konstlade ungdomen måste huvudpersonen försöka bli kvitt den barnsliga rumpa han försetts med, och det avskyvärda nylle hans ansikte förvridits till. Men hur ska det gå till när folk omkring inte upphör att spela roller och förvrida sina och andras ansikten till masker, och ingen av oss människor verkar kunna leva utan rollerna, utan maskerna utan en aldrig så fruktansvärd Form?

Min kommentar
Jag är ganska säker på att jag aldrig har läst något av en polsk författare, därför passade det utmärkt att ta med denna på en resa som skulle passera Polen. Den lockade också för att ord som absurd, drift med mänsklighetens Stora Omogenhet och humor nämndes i samband med den. Det lät ju väldigt lovande.

Förmodligen får jag definiera om min definition av absurd, eller så måste jag åtminstone inse att det finns olika grader. Detta är nog absurdism av den allra högsta graden. Vissa saker är bara helt enkelt obegripliga och en hel del känns lösryckt från ett större sammanhang. Boken skrevs tydligen som ett svar på kritikernas sågning av Gombrowiczs första bok och helt ärligt tycker jag att det mesta osar av bitterhet av ett sällan skådat slag. Samtidigt ger han helt underbara kängor till kultureliten.

Jag är ganska säker på att jag förstår vad han vill ha sagt och jag håller med, men kanske är jag den enda som tolkar detta som stor ironi över kultureliten, vilket skulle göra Ferdydurke till en ännu roligare bok. Mest för att kultureliten har höjt den till skyarna. Här finns en fantastisk beskrivning av en sorts kejsarens nya kläder (sid 80) som går ut på masshysteri och att man gör som grannen gör.

Förmodligen är översättningen (för första gången översatt direkt från polskan) rätt och helt okej, men ibland undrar jag över ordval. Vissa ord känns som att de inte passar, vilket i och för sig stämmer bra med bokens andemening, men jag kan inte låta bli att fundera över om några polska ord kanske har fler betydelser än det de har översatts till. Det stör mig oerhört mycket, som vanligt, att det finns både franska och latinska uttryck, oöversatta. Jag förstod visserligen det stora hela av uttrycken, just för att jag har läst latin, men när jag läser en bok på svenska förutsätter jag att den är just på svenska.

Ferdydurke är Witold Gombrowiczs mest kända roman, både i och utanför Polen. Jag kan förstå varför, även om jag inte gillar den. Jag har svårt att känna igen det jag har läst när jag tittar på kulturelitens recensioner, vilket för övrigt får mig att känna mig ännu mer säker på att jag har tolkat boken rätt. Det är dock svårt att sätta ett sammanfattande betyg, betyget beror lite på hur jag väljer att se på saken. Eftersom mina betyg handlar om min generella läsupplevelse så blir betyget lågt. Boken är alldeles för långt ifrån mig för att få ett högre. Om jag i stället skulle bedöma vad han får fram så skulle jag nog ha satt ett högre betyg.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Boktipsets estimerade betyg var 4,2 och genomsnittet 3,7 (beräknat på 61 betyg).
Goodreads hade den 3,85 i genomsnitt (beräknat på 7 092 betyg).
Jag ger den 2,0
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Ferdydurke: Jag kan inte hitta någon annan recension.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

fredag 23 juni 2017

Bokbloggsjerka 23 – 26 juni

Fredag! Vi kör väl på med Annikas bokbloggsjerkan.

Veckans fråga: Vilken författare förekommer mest i din bokhylla?

En särdeles lätt fråga så här på midsommarafton. I alldeles ensamt majestät i min hylla residerar givetvis kungen; Stephen King. Hela 66 av hans böcker finns där och ingen är dubblett.

Helgfrågan v 25 (22 - 25 juni)

Mia har startat upp Helgfrågan för att vi ska få helg på riktigt och trots att jerkan är tillbaka igen så fortsätter vi väl.

Veckans fråga är: Vad gör du när du råkar ut för en trögläst bok? Gärna exempel på en sådan.

Tröglästa böcker råkar jag ut för ibland, ja. Ett exempel är den jag läste ut i helgen som gick, Ferdydurke av Witold Gombrowicz. Jag tycker själv att jag gillar absurt och även lite konstigt, men tydligen har jag en gräns och den här boken var långt över den. Naturligtvis läste jag ut den. Det gör jag alltid.

Bonusfråga: Hur firar du midsommar?

Både sambon och jag har tröttnat på alla fulla människor ute i omvärlden de här storhelgerna, det enda vi vill är att äta och dricka gott i lugn och ro. Så vi firar ensamma hemma. Varje år har vi samma meny (vilket jag kan tycka är lite, lite trist) och det är inte sill. Sambon vägrar sill så det åt jag igår :) I dag, på midsommarafton, äter vi i stället helstekt oxfilé med kantarellsås. Gudomligt gott. Och så jordgubbar, förstås.

Kommande böcker juli 2017

Jag har något svagt minne av att jag inte hittade några intressanta boksläpp i juli för några år sedan. Kanske berodde det på att jag inte hade en aning om vad som dolde sig bakom författarnamnen. Några år i bokbloggarvärlden har botat det...

I stoft och aska av Anne Holt
Genre: Kriminalroman
Serie: Hanne Wilhelmsen (10)
Antal sidor: 399
Utgivningsdatum: 2017-07-03
Förlag: Piratförlaget

Från Bokus
2001 omkommer treåriga Dina i en tragisk bilolycka. En tid senare dör flickans mor under mystiska omständigheter och fadern Jonas döms för dådet.

När fallet många år senare hamnar på cold case-utredaren Henrik Holmes bord försöker han övertyga sin mentor Hanne Wilhelmsen om att Jonas sannolikt blev oskyldigt dömd. Men hon är helt upptagen av något annat: en känd, främlingsfientlig bloggare har begått självmord, och Wilhelmsen vägrar acceptera att sanningen är så enkel.

Tillsammans ger sig Holme och Wilhelmsen i kast med de båda fallen och blottlägger gamla lögner och hemligheter. Men det är mer bråttom än de har förstått ett barns liv står på spel. Och en man som har förlorat allt vill att andra nu ska få lida.


Jag har inte läst den här serien från början, men kanske är den här nya boken en bra anledning till att göra det.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokus och cdon.



Dolt i mörker av Elly Griffiths
Genre: Kriminalroman
Serie: Ruth Galloway (9)
Antal sidor: 310
Utgivningsdatum: 2017-07-19
Förlag: Forum

Från Bokus
I en gammal kalkstenstunnel i Norwich hittas ben från ett människoskelett. När rättsarkeolog Ruth Galloway undersöker benen visar de sig inte alls vara något medeltidsfynd, utan tycks nyligen ha kokats och grävts ner. Fallet hamnar på kriminalinspektör Harry Nelsons bord, och efter att en ung kvinna anmälts försvunnen börjar han undersöka mystiska rykten om ett underjordiskt samhälle för hemlösa.

Kort därefter hittas en död kropp utanför polisstationen, samtidigt som en småbarnsmamma spårlöst försvinner från sitt hem. När frun till Nelsons kollega Clough också försvinner ställs utredningen på sin spets. Ruth och Nelson måste jobba tillsammans för att avslöja de mörka hemligheter som döljer sig i underjorden, innan det är för sent.


Kommentarer överflödiga.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokus och cdon.



Trogen intill döden av Jonas Moström
Genre: Kriminalroman
Serie: Nathalie Svensson (4)
Antal sidor: 409
Utgivningsdatum: 2017-07-06
Förlag: Lind & Co

Från Bokus
En augustimorgon hittas den tjugofemårige landslagsstjärnan i fotboll, Henrik Borg, död i sängen i sin sommarstuga utanför Ystad. Det mesta tyder på att det är ett naturligt dödsfall, men en detalj förbryllar polisen: på Henrik Borgs bröst, under hans knäppta händer, ligger en blå ros.

Inom en vecka, men på helt andra ställen i Sverige, påträffas ytterligare två dödsfall under likadana omständigheter: en fyrtiosjuårig pilot i Kiruna och en ung kvinnlig dansare i Göteborg.
Rikskriminalens gärningsmannaprofilgrupp, GMP, kallas in, och psykiatrikern Nathalie Svensson avbryter sin semester för att delta i arbetet. Hennes kollega, kriminalkommissarie Johan Axberg, tvekar däremot till en början - han har fullt sjå med sitt privatliv. Men ett telefonsamtal får honom att trots allt ansluta till gruppen.

En intensiv jakt på en oförutsägbar seriemördare tar sin början. Hur begås morden? Vad är motivet? Och framför allt: Var kommer han eller hon - att slå till nästa gång?


Jag vet att jag har sagt, flera gånger, att jag har gjort slut med Jonas Moström. Visserligen så har jag ännu inte börjat läsa den här nya serien, men jag har första delen i hyllan.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokus och cdon.



Försvunnen av Mo Hayder
Genre: Thriller
Serie: Jack Caffery (5)
Antal sidor: 576
Utgivningsdatum: 2017-07-14
Förlag: Modernista

Från Bokus
Mörkret sänker sig över West Country när kriminalinspektör Jack Caffery anländer för att intervjua offret för en bilstöld. Han har utrett bilstölder tidigare, men det här är annorlunda. I det här fallet har bilen tagits med våld. Och i baksätet fanns en passagerare - en elvaårigflicka - som fortfarande saknas.

Snart börjar förövaren kommunicera med polisen: "Det har börjat", säger han. "Och det kommer inte bara plötsligt att ta slut, eller hur?" Caffery vet att det kommer att hända igen. Kidnapparen kommer att välja ut en annan bil, med ett annat barn i baksätet.

Jack Caffery är en skicklig polis med skarpa instinkter; den bästa, enligt vissa. Men den här gången inser han att något är allvarligt fel: Kidnapparen verkar hela tiden vara precis ett steg före polisen


En aning efter ligger jag i den här serien, men den bok jag har läst gav mersmak.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokus och cdon.



Den blå poetens kärlek av Lone Theils
Genre: Kriminalroman
Serie: Nora Sand (2)
Antal sidor: 357
Utgivningsdatum: 2017-07-27
Förlag: Norstedts

Från Bokus
Den världsberömde diktaren, nobelpristagaren Manash Ishmail har under sin flykt från Iran skilts från sin hustru Amina. Nu är hon spårlöst försvunnen. Han har vägrat helt att ge intervjuer, men när Globalt tar kontakt säger han ok på ett villkor - Nora Sand ska göra intervjun. När de träffas får Nora snabbt klart för sig att han vill ha hennes hjälp att hitta Amina, som senast synts till i London.

Jakten på Amina leder Nora till dolda platser, där illegala flyktingar håller sig gömda på flykt från myndigheterna. Nora kastas med fara för sitt eget liv in i en mörk värld där vissa människoliv är mycket mindre värda än andra. Samtidigt blir hennes romans med Andreas allt mer komplicerad.


Blev nyfiken på hennes första bok, som jag fortfarande inte har läst och inte ens äger, men...

Boken kan köpas på AdLibris, Bokus och cdon.



Och blomstren dö av Rebecka Edgren Aldén
Genre: Thriller
Serie: -
Antal sidor: 318
Utgivningsdatum: 2017-07-27
Förlag: Norstedts

Från Bokus
Gloria följer med sin nye pojkvän Adam till hans familjs skärgårdshus för några lugna dagar i värmen. De har helt olika bakgrund, men båda har minnen från ön Adam har alltid semestrat på Ekudden, medan Gloria tillbringade ett par somrar på ön i tidiga tonåren då hennes mamma hyrde ett hus med sitt feministiska kollektiv.

Hon känner sig inte helt välkommen på Ekudden, och redan första kvällen kommer hon på kant med Adams familj. Det är också något märkligt med stämningen bland öns bofasta. De är uppdelade i två läger som inte talar med varandra. Under sina promenader på ön får hon dessutom känslan av att vara iakttagen.

Allt detta väcker obehagliga minnen och frågor. Vad är det hennes mamma velat dölja under alla år? Och vad hände egentligen den där sista sommaren på ön när 16-årige Jimmy dog? En dag går Gloria förbi kollektivhuset, som stått övergivet i tjugo år. Där gör hon en fasansfull upptäckt, som hon snart förstår har med hennes förflutna att göra.


Hörde så mycket gott om hennes förra bok, som jag inte har läst än.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokus och cdon.



Gänget av Katarina Wennstam
Genre: Kriminalroman
Serie: Charlotta Lugn
Antal sidor: 304
Utgivningsdatum: 2017-07-31
Förlag: Albert Bonniers Förlag

Från Bokus
Nu är de vuxna, med fruar, karriärer, barn. Men de träffas fortfarande och håller ihop, killarna som en gång utgjorde Gänget. Så försvinner en av dem, och advokat Shirin Nouri blir plötsligt indragen i en historia där det förflutna gör sig påmint med brutal kraft.

Vad hände den där kvällen på Fåfängan för nästan tjugo år sedan?


Börjar känna mig som en gammal repig skiva... ännu en serie som jag inte har börjat läsa än.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokus och cdon.



De otrogna av Andreas Norman
Genre: Thriller
Serie: -
Antal sidor: 450
Utgivningsdatum: 2017-07-31
Förlag: Albert Bonniers Förlag

Från Bokus
Som chef för ett svenskt underrättelsekontor i Bryssel vet Bente Jensen vad dubbelspel innebär. Men när hon upptäcker ödesdigra hemligheter i sin egen familj, då rämnar allt. Under tiden rasar kriget i Syrien. Jonathan Green arbetar inom brittiska MI6 och leder en dold operation för att påverka Mellanösterns framtid. Även han befinner sig i en härva av osanningar och svek. Så möts två spioner i ett tyst krig där den du älskar kan vara din värsta fiende.

En spionthriller var det nog längesedan jag läste.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokus och cdon.

torsdag 22 juni 2017

Hett i hyllan #97

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Den här veckan är det två böcker, en inköpt på bokrean 2014 och den andra inköpt på bokrean 2015.
Jag är ju en göteborgare som lever i exil i Skåne och som sådan så älskar jag att läsa böcker som utspelar sig i min hemstad (ja, det är fortfarande "hemma"). När jag hittade Åke Edwardsons serie om Erik Winter så blev jag överlycklig. 2008 kom det som skulle vara tionde och sista delen. Jag läste den och var nöjd. Fyra år senare dök det plötsligt upp en elfte del, Hus vid världens ände, och ett år senare även en tolfte del, Marconi Park.

Helt ärligt så blev jag lite less och besviken och tänkte väl först att jag inte ville läsa dem. Jag vet inte riktigt vem jag försökte lura, men jag kunde ju naturligtvis inte låta bli att köpa. I år har jag med dem i min Finish That Series-utmaning och jag är lite nyfiken på vad författare kan ha hittat på med stackars Erik Winter. Och lite, lite orolig också.

Om du också vill vara med och visa upp dina böcker, antingen heta hyllvärmare eller heta av någon annan anledning, så lägg gärna in en länk här nedanför. Då hittar jag dig mycket lättare.

onsdag 21 juni 2017

"Tjockare än vatten" av Carin Gerhardsen

Författare: Carin Gerhardsen
Titel: Tjockare än vatten
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 388
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Hammarbyserien 7
Förlag: Pocketförlaget
Utgivningsår: (original) 2014 (min) 2015
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 8 juni 2017




Första meningen: Hennes liv hade kantats av vatten, tänkte Lillemor.

Baksidetext
En rad dräpta katter, omsorgsfullt utplacerade i anslutning till vatten, väcker känslor i Stockholms södra förorter. Men när en respekterad psykolog hittas dränkt och stympad i sitt eget badkar får Conny Sjöberg och hans team annat att tänka på.

Efter ett fall på tjugofem meter hamnar en man på framrutan till en bil, och utredningsarbetet tar en ny vändning. Spåren pekat mot en serie bestialiska handlingar i det förflutna, och så småningom går det upp för de inblandade att en ny katastrof väntar om hörnet. Medan klockan tickar rivs gamla sår upp, inte minst för några av poliserna själva.

Min kommentar
Carin Gerhardsen är en av Sveriges bästa deckarförfattare. Tycker jag. Med en liten, liten besvikelse på förra delen i serien i minnet så tog jag mig an denna näst sista del i Hammarbyserien, en aning orolig, men med tillförsikt. Det var ju dessutom en del trådar som jag var nyfiken på vad som skulle hända med.

Jag kan inte låta bli att bli besviken på denna också. Inte för att den är dålig för det är den absolut inte, men en bok blir inte bättre bara för att man stoppar in de mest osannolika sammanträffanden. Tvärtom. Här blir det som ett spindelnät, med trådar som spretar både upp och ner och åt sidorna. Fallen (ja, det är flera) var för sig är väldigt bra beskrivna, men tillsammans blev det så orealistiskt att jag nästan var tvungen att skratta åt det i stället för att bita på naglarna.

Som vanligt så är poliserna inblandade rent privat, vilket jag för övrigt också börjar bli less på, på de mest underliga sätt. Jag är glad att Gäddan får mer utrymme i den här boken, det har jag längtat efter länge, och nu får vi lära känna henne närmare. Det vi får veta och sättet är jag inte så glad i. Deprimerande historia. Jamal och Petra är inblandade redan från förra boken och den tråden klaras upp redan i den här boken. Våldtäkten på Petra, från första boken, verkar få sin slutgiltiga upplösning och jag hoppas verkligen att det var sista gången jag hörde talas om det fallet. Det verkar som att Sjöbergs tomtebolycka inte längre är i fokus och inte heller Sandéns dotter. Tack och lov. Jag gillar relationen mellan poliserna och jargongen de har sinsemellan. Den arbetsplatsen hade passat mig.

Namnvalen i den här boken är väldigt spännande. Namn som Freja, Ägir och Tor kittlar min fantasi. Generellt sett har de "nytillkomna" karaktärerna väldigt gamla, nordiska namn. Just Ägir finns det faktiskt ingen i hela Sverige som heter.

När polisen kom på ena delen av lösningen blev jag inte ett dugg förvånad, det hade jag själv listat ut långt före. Andra delen var dock lite klurigare. Slutet är väl så där. Det är väldigt snyggt ihopknutet, men om man behöver tio sidor på slutet för att förklara hur allt hänger ihop så har man gjort det för krångligt. Jag är imponerad över att inga lösa trådar blev hängande.

Det slutliga betyget blir ändå högt för när det är bra så är det riktigt bra. Nu ser jag fram emot att läsa den sista delen. Eller jag vet inte, det kommer att bli sorgligt att ta farväl av dem.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Boktipsets estimerade betyg var 3,7 och genomsnittet 3,7 (beräknat på 335 betyg).
Goodreads hade den 3,73 i genomsnitt (beräknat på 204 betyg).
Jag ger den 4,0
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Tjockare än vatten: Lottens bokblogg, Johannas deckarhörna och Zellys bokhylla.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

tisdag 20 juni 2017

Top Ten Tuesday: Serier jag tänkt börja läsa men inte kommit till än


Tisdag igen och då naturligtvis dags för en Topp Tio Tisdag (Top Ten Tuesday). Veckans uppgift är Top Ten Series I've Been Meaning To Start But Haven't.

Att bara plocka ut tio stycken serier av de... jag vet inte hur många som står redo i hyllan känns nästan som ett omöjligt uppdrag. Detta är bara ett litet urval och de har det gemensamt att första delen har stått i hyllan väldigt, väldigt länge...

1. Artemis Fowl av Eoin Colfer (2014-03)
2. Fredrik Broman av Håkan Östlundh (2011-06)
3. Leo Junker av Christoffer Carlsson (2014-07)
4. Platserna av John Ajvide Lindqvist (2014-12)
5. Rönning & Stilton av Cilla & Rolf Börjlind (2013-06)
6. Sandhamn av Viveca Sten (2014-07)
7. Sebastian Bergman av Michael Hjorth & Hans Rosenfeldt (2012-02)
8. Stephanie Plum av Janet Evanovich (2012-06)
9. Stjärnklart av Lars Wilderäng (2015-06)
10. Torka aldrig tårar utan handskar av Jonas Gardell (2012-09)

måndag 19 juni 2017

Film: Citizenfour

Titel: Citizenfour
Originaltitel: Citizenfour
Genre: Dokumentär
Regissör: Laura Poitras
Manus: -
Skådespelare: Edward Snowden, Glenn Greenwald, Ewen MacAskill, William Binney, Jacob Appelbaum
Utgivningsår: 2014
Produktionsland: USA
Längd: 144 min
Serie: -
Såg den på SVT Play 4 juni 2017





Handling
I början av 2013 började Laura Poitras få krypterade mejl från någon som identifierade sig som "citizenfour" och som var beredd att avslöja massiv dold övervakning utförd av NSA och andra underrättelseorgan. I juni samma år åker Laura Poitras och reportern Glenn Greenwald till Hongkong för att möta mannen som var Edward Snowden. Poitras tog med sig kameran och filmade i hotellrummet där Snowden gömde sig medan han berättade allt.

Min kommentar
Förra veckan skrev jag ju om filmen Snowden och när jag skrev det inlägget så upptäckte jag att det också gjorts en dokumentär. Den som man faktiskt ser filmas i filmen. Den ville jag ju se, men jag kunde inte hitta den någonstans. Tills jag såg att den fanns på SVT Play. Och att det var sista dagen att se den. Det avgjorde ju saken.

Detta är ju en riktig, i betydelsen äkta, dokumentär, alltså ingen mockumentär. Det man ser är det som filmades på hotellet då när det verkligen hände. Det känns också som en dokumentär, den fokuserar mer på händelseförloppet och är mer förklarande än rafflande. Jag kan verkligen rekommendera att man ser spelfilmen Snowden innan man ser Citizenfour, såvida man inte redan är väldigt insatt i ämnet. Det är inte snyggt, men det är skräckinjagande.

Det känns helt sjukt och lite absurt att sitta och titta på detta och veta att det här är på riktigt. Det är ingen skådespelare utan det är Snowden, en hjälte som inte vill vara hjälte, han vill bara rätta till det som är fel. Jag skulle gett nästan vad som helst för att kunna titta in i hans huvud när han får den där lite tomma blicken, då när man fattar att han tänker på vad han egentligen han gjort.

Jag har ju alltid varit lite paranoid och jag kan inte påstå att den här historien hjälpte till. Faktum är att jag många gånger har funderat på att tejpa över webbkameran på laptopen. Nu har jag gjort det. Min gissning är att jag själv hamnade i något filter när jag tryckte in mitt betyg på IMDb, men det får det vara värt. Jag är för evigt tacksam för dessa modiga människor som inte bara säger en massa vackra ord utan verkligen vågar göra något.



Filmtipsets estimerade betyg var 4 (beräknat på 609 betyg).
IMDb hade den 8,1 i genomsnitt (beräknat på 42 221 betyg).
Jag ger den 4,0.


Filmen är
TråkigKlurig
RoligFörutsägbar
TrovärdigSnyggt foto
OsannolikSpännande
RomantiskFör lång
SorgligFör kort

Filmen kan köpas på discshop.

söndag 18 juni 2017

Smakebit på søndag: Mitt hjärta går på

En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från virkeligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Dags för lite feelgood med Mitt hjärta går på av Christoffer Holst. Många har läst och gillat. Nu är det äntligen min tur.

Min smakebit är från sida 25 i e-boken.
Ända sedan jag var liten har jag trott att mina föräldrar ska dö på lördagar. Anledningen till det är att de sedan mitten av nittiotalet har dukat upp allt ätbart i världen på vårt mörkbruna tevebord varje fredagskväll. Det ser bokstavligen ut som den sista måltiden. Charkuterier, bruschetta, fasta och rinniga ostar, oliver, carpaccio, sallader (inga isbergs-ångest-varianter utan färgstarka kreationer med kål, granatäpple och rostade nötter) och massor av sötsaker. Mamma och jag dricker något gott bubbel, min syster Victoria och min pappa dricker superljus öl med amerikanska etiketter och mormor dricker lite av vad hon än kommer åt. På somrarna har vi balkongdörrarna mot Sibyllegatan öppna så att det underbara ljudet av taxibilar, fulla turister och spårvagnar från Strandvägen kan strömma in och om vintrarna fyller vi vardagsrummet med massor av höga levande ljus. På teven visas oftast Let’s Dance. Eller beroende på säsong kanske Let’s laga mat i lantkök eller Let’s hitta lik i skärgården. Mina föräldrar förenas genom mat. Mat är deras gemensamma lösning på allt från depression till Gaza-konflikterna.

lördag 17 juni 2017

"Levande och döda i Winsford" av Håkan Nesser

Författare: Håkan Nesser
Titel: Levande och döda i Winsford
Genre: Drama
Antal sidor: 422
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Utgivningsår: (original) 2013 (min) 2013
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 1 juni 2017




Första meningen: I förrgår bestämde jag mig för att överleva min hund.

Baksidetext
En berättelse om att fly från sitt gamla liv. Om att försöka göra upp. Om att kanske börja om trots att man inte är någon ungdom längre. En kväll i november anländer en kvinna till byn Winsford på Exmoor i sydvästra England. Med sin hund bosätter hon sig i ett ensligt beläget hus uppe på heden. Hon använder inte sitt riktiga namn och hennes avsikter med vistelsen är oklara. Hon vandrar bland törnen, dimmor och vildhästar. Hon har bestämt sig för att överleva sin hund. Hon har ett förflutet och en historia. Vad har hänt med hennes man? Är han i livet? Vem var han egentligen och vad var det som hände i Marocko för trettio år sedan? Och är det någon som letar efter henne?

Min kommentar
Håkan Nesser är en sådan där författare som jag känner mig väldigt trygg med. Att läsa hans böcker känns alltid hemtamt, småmysigt (oavsett vad de handlar om) och väldigt avkopplande. Här finns ingen action, ingen stress och ju längre stunder man läser desto bättre blir böckerna. Det är lite som att bli vaggad i en liten eka ute på sjön.

Jag har aldrig varit på Exmoorheden, men det tror jag att Håkan Nesser har varit. Mycket. När jag läser så får jag känslan att jag faktiskt befinner mig där, jag känner fukten och blir lite rädd för dimman. Tänk så mysigt att gå och sätta sig på puben, ta en öl med byborna och prata lite skit. Jag känner en nästan obetvinglig längtan efter att bo ensam i ett hus på Exmoorheden över vintern. Minus alla de där konstiga händelserna då, förstås.

Det tog nog ett par böcker för att vänja mig vid Nessers språk, men nu när jag har gjort det så älskar jag det. Det är väldigt speciellt och jag lär mig alltid några nya ord, men... inget luguber i denna(?!), dock finns det en handfull andra ord som nog får betecknas som Nesser-ord. Framför allt så har han riktigt bra liknelser, den som fastnar mest är huvudpersonens tankar om litteraturvetenskap - att läsa texter med trångsynt lupp.

Om Maria, som berättar den här historien, tycker jag inte. Hon gör konstiga val och känns nästan lite neurotisk och en aning överdramatisk. Dessutom får jag hela tiden för mig att hon är en man. Hennes relation med hunden gillar jag däremot, hur hon pratar med den utan att ge den mänskliga egenskaper.

Jag upplevde boken som väldigt rörig och hoppig. Det är inte direkt något strukturerat kronologiskt berättande, men det stör mig mycket mindre än det egentligen borde. Man får i stort sett veta hela Marias bakgrund genom tillbakablickar och det dyker upp en förfärlig massa döda människor. Inte bokstavligt alltså, utan i berättelsen.

Att något hemskt har hänt förstår man snabbt, vad som har hänt kan man nästan gissa, men det dröjer ett tag innan man får veta hur. Och varför. Det är långsamt, lågmält och i stort sett ingen action alls. Det som händer händer i huvudet. Där är det action.

Slutet är också väldigt Nesserskt och jag älskar det. Vilken fantastisk antiklimax! Som vanligt lämnas en hel del lösa trådar och frågorna är många. Vem var mannen i den silverfärgade bilen? Vem skrev i dammet på hennes bil? Vem la fasanerna vid dörren? Var hon bara paranoid? Jag hade velat diskutera den här boken över en eller par latte.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Boktipsets estimerade betyg var 4,7 och genomsnittet 3,9 (beräknat på 341 betyg).
Goodreads hade den 3,76 i genomsnitt (beräknat på 673 betyg).
Jag ger den 4,0
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Levande och döda i Winsford: Bloggbohemen, Zellys bokhylla och Fru E:s böcker.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

fredag 16 juni 2017

Jag drunknar i böcker jag vill läsa NU

Det verkar som att alla författare som har någon serie som jag verkligen gillar har gaddat ihop sig och släpper böcker som aldrig förr.

En av dem är Gregg Hurwitz med serien om Evan Smoak. En man från ingenstans är andra delen och jag bara verkligen måste läsa den nu, med en gång. Tack till Bokfabriken!

torsdag 15 juni 2017

Hett i hyllan #96

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Fortfarande februari 2014...
Sekten av Jan-Sverre Syvertsen syntes en del på norska bokbloggar för några år sedan. Eftersom jag brukar gilla norska deckare så blev jag väldigt nyfiken och när den dök upp på bokrean kunde jag ju inte låta bli. Nu i efterhand så har det ju visat sig vara tredje delen i en serie om psykologen Sander Mørk... Överraskande nog så finns de två första delarna att låna som e-böcker på biblioteket. Det är ju också en lösning.

Så här står det i alla fall på baksidan:
En ung kvinna har blivit mördad och hennes lik uppbränt. Kvinnans bästa ­väninna är den som hittar henne död i skogen. De tillhör båda en kristen sekt som till omgivningens irritation har bosatt sig intill ett villa­område i den lilla norska staden Ski.

Mordet på den 18-åriga Tina är fyllt av symboler och ledtrådar, ­nästan som taget ur en bok om profilering och rättspsykologi. För psykologen Sander Mørk och polisen Lisa Lunde blir den stora frågan: Är mördaren en impulsiv galning ­eller en rationell, iskallt planerande mördare?

När ytterligare ett lik upptäcks, upphängt i ett träd, på samma ställe som Tina hittades, så står det klart att mördaren arbetar mycket medvetet.

Om du också vill vara med och visa upp dina böcker, antingen heta hyllvärmare eller heta av någon annan anledning, så lägg gärna in en länk här nedanför. Då hittar jag dig mycket lättare.

onsdag 14 juni 2017

"Skuggan av henne" av Anna E Wahlgren

Författare: Anna E Wahlgren
Titel: Skuggan av henne
Genre: Thriller
Antal sidor: 344
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Visto förlag
Utgivningsår: (original) 2016 (min) 2016
Format: Danskt band
Källa: Bokhyllan
Utläst: 27 maj 2017




Första meningen: Självklart var badrummet kliniskt jävla rent, tänkte Marie och betvingade impulsen att slå sönder något med sina bara händer.

Baksidetext
Vem lyssnar du på när sanningen är för tung för att bära? Går det att glömma och förlåta? Så fort Marie sätter foten i den lilla staden Norfors börjar hon ångra sitt beslut. På behörigt avstånd från Stockholm har hon och maken Christian alla möjligheter att rädda sitt äktenskap, men riskerar även att förlora allt. I takt med att Christians frånvaro ökar tränger en oönskad närvaro sig på, och när ett barn försvinner i Norfors växer Maries oro för dottern Ellen. Finns det ett samband med tragedin som utspelade sig i staden många år tidigare? Har hon genom att flytta satt sin egen dotter i fara?

Ensam kämpar Marie mot hotet som riskerar att krossa allt. Ett hot som befinner sig närmare än hon tror.

Min kommentar
Jag har märkt att ett flertal böcker som jag fick förra sommaren på något sätt har försvunnit i bokhögarna och förblivit olästa. Detta försöker jag nu åtgärda, sakta men säkert. Skuggan av henne är en sådan bok och om jag ska vara helt ärlig, vilket man ju ska, så kan det i det här fallet spela in att den är en egenutgivning. Min läslust har ett flertal gånger nästan förstörts av böcker som aldrig borde ha getts ut. Den här boken är ett av de där undantagen som gör att jag förmodligen kommer att fortsätta läsa egenutgivna böcker.

Vi kom väl lite på kant från start, när det såg ut som att det skulle bli två tidstrådar. Det blev det, men inte med den som startades i andra kapitlet, den hördes aldrig mera av. Vilket i mina ögon gör den överflödig. I stället blev det en annan tråd, som bara handlar om ett besök hos en psykolog. Den här delen av historien berättas i jag-form, resten av boken är i tredje person och man följer både Marie och Christian. Jag vet inte riktigt varför perspektivet skiftar, men det är inget som stör när jag väl har vant mig.

Den lilla orten Norfors beskrivs på ett bra sätt och alla som har varit i en småstad känner igen sig. Både vad gäller hur det ser ut och människorna som bor i den. De karaktärer som dyker upp i periferin är just i utkanten och de flesta av dem har ingen som helst betydelse för intrigen. Marie och Christian får däremot väldigt mycket utrymme och jag tycker att jag lär känna dem på ett ganska bra sätt, i alla fall är det helt klart vad det är som driver dem. Jag gillar inte någon av dem. Speciellt inte Christian, som är ruggigt endimensionell. Jag tycker det är synd att han får så mycket plats, hela hans historia förtar resten. Mest kanske för att jag har absolut noll förståelse för en gift person som hoppar i säng med andra, än mindre förståelse för den andra parten.

Man får tidigt klart för sig att de döljer något, både Marie och Christian och större delen av tiden funderar jag på vad det kan vara. Det pytsas ut lite ledtrådar med jämna mellanrum, men jag är lite osäker på om det överhuvudtaget framgick vad det egentligen var som Christian hade gjort. Det finns en del scener som jag tycker är helt onödiga och en del andra är bara obegripliga. Som att Christian inte skulle ha fått någon som helst introduktion på sitt nya jobb och den där händelsen när polisen plockar med sig någon utan någon som helst grund. Det gör de väldigt sällan, i alla fall inte just den här typen av person.

Efter knappt två tredjedelar anser jag mig ha kommit på lösningen, vilket nog får ses som ovanligt sent, men så långt in i boken börjades det hintas väldigt kraftigt. Att jag hade rätt förtog inte ett dugg av spänningen, utan den sista tredjedelen är nästan i nagelbitarnivå. Slutet är definitivt värt en fyra. Jag gillar verkligen att det händer en del oförutsägbart här och att allt inte blir sockersött puttenuttigt.

Detta är en väldigt lovande debut och jag ska helt klart hålla ögonen öppna efter fler böcker av Anna E Wahlgren.

Boktipset hade inget estimerat betyg, men genomsnittet var 3,0 (beräknat på 4 betyg).
Goodreads hade den 4,67 i genomsnitt (beräknat på 3 betyg).
Jag ger den 3,5.
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Skuggan av henne: Skriva läsa leva, Vargnatts bokhylla och Signerat Dezmin.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

tisdag 13 juni 2017

En liten sommarläsningsenkät

Lyran har gjort en sommarenkät. Jag är inte nödbedd...

1. Brukar du läsa mer eller mindre, eller som vanligt på sommaren?
Generellt sett så är det ingen skillnad på mängden läsning, det är inte årstiden som avgör utan mer när jag har semester och vad jag gör på den. En alldeles vanlig sommar kan man nog säga att det kan bli lite mindre läst.

2. Läser du samma typ(er) av böcker som under övriga delar av året, eller läser du något speciellt på sommaren?
Just i år känner jag att det förmodligen kommer att bli mer feelgood, men oftast spelar det ingen roll vad det är för årstid. Det enda är nog att jag låter den rena skräcken ligga tills mörkret är tillbaka.

3. Beskriv den ultimata sommarläsningsplatsen! Inkludera gärna smaker, dofter o s v.
Åh, om jag får spåna fritt så är det ju under det där parasollet på sandstranden med ett kluckande hav. Det är det enda som hörs. Eventuellt kan jag gå med på lite barnskratt. På avstånd.
Detta lär ju inte hända i närtid så det får bli balkongen, en varm dag, men en härlig bris gör att det inte blir svettigt.

4. Vilken bok är perfekt för en slö dag på stranden/i hängmattan?
Jag blev ju omåttligt förtjust i Det lilla bageriet på strandpromenaden av Jenny Colgan när jag läste den. Den passar perfekt som sommarläsning. Och tänk om man hade kunnat tajma det så att man befann sig i Cornwall samtidigt. Det borde bli en oslagbar kombo.

5. Berätta om en bra bok som utspelar sig på sommaren!
Med en dåres envishet hävdar jag bestämt att jag inte alls gillar något som är franskt, men Nina George som skrivit Den lilla bokhandeln i Paris är faktiskt tysk. Den franska känslan finns här ändå, väldigt tydligt. Titeln är lite missvisande för boken utspelar sig inte alls i Paris, utan vi tas med på en färd på de franska floderna, från Paris ner till Medelhavet. Visst är det lite klyschigt ibland och en aning för sentimentalt, men frånsett det så är den väldigt bra.

måndag 12 juni 2017

Film: Snowden

Titel: Snowden
Originaltitel: Snowden
Genre: Drama
Regissör: Oliver Stone
Manus: Kieran Fitzgerald, Oliver Stone
Skådespelare: Joseph Gordon-Levitt, Shailene Woodley, Melissa Leo, Zachary Quinto, Rhys Ifans
Utgivningsår: 2016
Produktionsland: USA
Längd: 134 min
Serie: -
Såg den på Blu-ray 2 juni 2017





Handling
Filmatiseringen av händelserna som ledde fram till att den CIA-anställde visselblåsaren Edward Snowden blev en av världens mest jagade män. 2013 läckte han tusentals sekretessbelagda CIA-dokument till The Guardian och The Washington Post, och kunde då avslöja att USA och Storbritannien bedrev topphemlig övervakning av privatpersoner, politiker och företag i hela världen.

Edward Snowden värvades till armén när han var 20 och anställdes av CIA när han var 22. Han blev konsult åt USA:s signalunderrättelsetjänst, National Security Agency, när han var 26 och vid 29 års ålder fick han fly för sitt liv och lämna sitt land.

Min kommentar
Nördar har alltid tilltalat mig, speciellt den typen som snöar in på datorer och allt som har med dem att göra. När hela den här historien med Snowden briserade så föll det sig väldigt naturligt att följa den, i alla fall litegrann. I mina ögon var han en hjälte redan då, 2013. Efter att ha sett den här filmen är han det ännu mer.

Filmen fokuserar på Snowden, hans liv genom hans ögon skulle jag nog vilja säga. Han var så idealistisk från början, så säker på att staten aldrig någonsin vill sina medborgare illa. Jag kan utan problem känna igen mig i det. Hur kan någon vilja göra fel och skada någon annan med vilje? Livet har lärt mig att så är det tyvärr inte. Snowden fick lära sig ännu mer brutalt.

Det var intressant när han träffade Lindsay, som sedan blev hans flickvän. Så diametralt olika åsikter, på varsin ytterkant. Båda är naiva och ingen har rätt. Som vanligt ligger sanningen någonstans mitt emellan. Övervakning är bra, om den används på rätt sätt och man måste hela tiden fundera över vem som kan tänkas få tillgång till informationen så den inte hamnar i fel händer. Om den kan missbrukas så kommer någon att göra det. För att inte tala om varför man behöver den och hur den samlas in. Tyvärr är ju filmen mer aktuell än någonsin, med tanke på vem som sitter med all denna information nu. Inte för ett ögonblick tror jag att USA har slutat att övervaka alla.

Skådespelarprestationerna är riktigt bra, speciellt Joseph Gordon-Levitt som både ser ut och låter som Snowden. Jag funderade länge på varför jag kände igen både honom och Shailene Woodley, som spelar flickvännen, och jag har ju sett dem båda i andra filmer. Jämfört med deras prestationer i de filmerna (bland annat The walk för Gordon-Levitt och Divergent för Woodley) så ligger denna långt över.

Filmen är på tok för lång med sina 134 minuter, men på något sätt blir det ändå aldrig vare sig tråkigt eller segt. Däremot kan jag tycka att den kunde ha varit mer tight om den hade kortats ner med åtminstone en halvtimme.

Jag tycker filmen berättar Snowdens historia på ett bra sätt, utan att kräma på med för mycket av kärlekshistoria eller känslor. Här är det mer fakta som är i fokus, precis som det passar en nörd. Jag får själv tänka och känna och jag har inga som helst problem att förstå varför han gjorde det och vilket mod som krävdes för det. Trygghet är bra, men inte till priset av friheten. Speciellt inte om jag inte vet om det.

Hela den här historien gjorde att jag blev sugen på att se dokumentären, den som man liksom ser bli filmad där på hotellrummet i Hongkong. Det har jag gjort nu och inlägget om den kommer nästa vecka.



Filmtipsets estimerade betyg var 4 (beräknat på 578 betyg).
IMDb hade den 7,3 i genomsnitt (beräknat på 80 812 betyg).
Jag ger den 4,0.


Filmen är
TråkigKlurig
RoligFörutsägbar
TrovärdigSnyggt foto
OsannolikSpännande
RomantiskFör lång
SorgligFör kort

Filmen kan köpas på cdon och discshop.

söndag 11 juni 2017

Smakebit på søndag: Ferdydurke

En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från virkeligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Jag läser ju oftast skandinaviska, brittiska eller amerikanska författare, men nu är det dags för något nytt. En polsk författare vid namn Witold Gombrowicz och boken heter Ferdydurke. Jag har bläddrat lite i den och den är, minst sagt, konstig. När jag kollade upp honom på Wikipedia så hittade jag att han räknas till de största namnen inom den absurdistiska litteraturen. Det verkar stämma med vad jag har bläddrat förbi. Absurt kan gå hur som, men det ska bli väldigt intressant att läsa.

Min smakebit är från sida 32.
Det haglade skabrösa skämt i arkaisk stil à la Rej och Kochanowski, och världen kladdades åter ner för en stund. Men skämten retade upp Syfon och han greps av iver.
     "Ja, jag är oskyldig. Mer än så: Jag är oinvigd, och jag förstår inte varför jag ska skämmas för det. Ingen av er påstår väl på allvar att smuts är bättre än renhet."
     Och han tog ett steg tillbaka, för det lät så erbarmligt på något vis. Det blev moltyst. Till slut började det viskas.
     "Syfon, du skämtar alltså inte? Är du oinvigd på riktigt?Syfon, säg att det inte stämmer!"
     Och de tog ett steg tillbaka. Men Mjentus spottade.
     "Det stämmer mina herrar! Se bara på honom! Det syns ju! Tvi! Tvi!"
     Myzdral ropade:
     "Syfon, det här går inte, du drar skam över oss! Låt dig invigas!"