onsdag 12 oktober 2016

"Flickan i floden" av Stephen Booth

Författare: Stephen Booth
Titel: Flickan i floden
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 346
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The lost river
Översättare: Carla Wiberg
Serie: Ben Cooper och Diane Fry 10
Förlag: Månpocket
Utgivningsår: (original) 2010 (min) 2011
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 29 september 2016




Första meningen: Ben Cooper sprang längs strandbanken.

Baksidetext
Det är maj månad och värmebölja i Derbyshire. När kriminalinspektör Ben Cooper tar en löprunda utmed floden hör han plötsligt skrik, en liten flicka har hittats drunknad i vattnet. Hon hette Emily Nield och blev åtta år gammal. Enligt föräldrarna sprang hon ut i floden efter en hund och råkade halka på några stenar. Hon har ett sår i pannan som kan ha uppstått då hon föll. Ben grips dock av känslan att något helt annat kan ha hänt. En polisutredning inleds och det dröjer inte länge förrän man gör ett makabert fynd vid en annan del av floden. De båda händelserna har ett oroväckande samband...

Under tiden är Diane Fry, Bens kollega, mitt uppe i en personlig kris. När hon några år tidigare arbetade inom Birminghampolisen utsattes hon för en ovanligt rå gruppvåldtäkt. Diane har aldrig kommit över händelsen och det börjar märkas i hennes arbete. Gärningsmännen är fortfarande på fri fot, men nu har DNA-spår kunnat kopplas till två bestämda personer. För att hjälpa Diane att ta sig ur krisen beordras hon av sin chef att delta i Birminghampolisens utredning. Varken Diane eller hennes överordnade anar att detta kommer att leda i helt oväntad riktning - rakt mot Dianes eget smärtsamma förflutna.

Min kommentar
Efter att ha läst förra delen så såg jag verkligen fram emot att läsa denna, jag ville se vart alla trådarna tog vägen. Dessutom var ju förra boken, i mitt tycke, mer lik det jag gillade i första delen. Jag vet inte riktigt vad som hände med denna.

Fry och Cooper splittras redan i början, då Diane sticker iväg till Birmingham för våldtäktsmålet och Cooper stannar i byn. Jag brukar gilla Booths miljöbeskrivningar, men här har han helt passerat gränsen för vad som är OK. Det är sida upp och sida ner med ingående beskrivningar av platser och gatusystemet i Birmingham samt alla åsar och dalar i Peak District. Eftersom jag aldrig har varit i Birmingham eller Peak District så blir det där bara ord, som inte betyder någonting. Det är så detaljerat att det förutsätter kännedom, vilket ju innebär att de helt motverkar sitt eget syfte i det här fallet. Det är ju trots allt inte en reseguide jag vill läsa.

Efter drygt 100 sidor har det fortfarande inte hänt någonting, förutom flickan som fallit i floden. Inget mer har hänt med det fallet. Inget har hänt med Frys våldtäktsmål. Jag har inte rört mig en millimeter framåt i historien utan bara åkt runt och tittat på omgivningarna. Det är rent tråkigt.

Cooper är fortfarande en av de mesigaste män jag stött på, han verkar helt ärligt inte ha någon egen vilja alls. Det enda han gör är att jamsa med och gissa vad andra vill höra. Märks det att jag är ganska less på honom? Fry däremot börjar bli riktigt mänsklig och nu, i tionde delen, får vi äntligen veta lite om hennes bakgrund. Hon är sannerligen en komplex figur. Jag gillar henne mer och mer.

Glädjande nog så känns det som att det är betydligt färre karaktärer än vanligt i den här boken och ännu mer glädjande så är det inte lika många chefer med. Kanske beror det på att temat här verkar vara familj- och grupptillhörighet. Och lite familjehemligheter på det. Jag hoppas ju att det är en trend som håller i sig.

Fallet med flickan i floden är inte det fall som har fokus, trots titeln och jag tycker att originaltiteln är väldigt mycket bättre. Det känns lite som att det är Birmingham som har huvudrollen här och förmodligen pratar staden ett språk jag inte förstår för jag tycker bara den delen är trist. Brottsfallen hamnar helt i skymundan och jäktas förbi när nästan all kraft ägnas åt att beskriva miljön så detaljerat.

Boken tar sig i alla fall i andra hälften så jag glömmer lite hur uttråkad jag var i början. Men om det där med Diane skulle vara en twist så missade den målet helt och hållet. Det var ju jättelätt att räkna ut med alla antydningar som man fick.

Boktipsets estimerade betyg var 3,8 och genomsnittet 3,31 (beräknat på 61 betyg).
Goodreads hade den 3,75 i genomsnitt (beräknat på 655 betyg).
Jag ger den 3,5.
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Flickan i floden: Midnattsord, Bokstunder och Bokmalen AB.

Boken kan inte längre köpas som ny.

2 kommentarer:

  1. Jösses, det är snart fem år sen jag läste den och jag inser nu att den inte väckte någon mersmak. Det hade kanske varit annorlunda om jag läst serien från början...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du hade lite otur då för det här, tycker jag, är en av de sämre i serien. Men om det inte blir väldigt mycket bättre i de böcker jag har kvar så kommer jag nog att sluta läsa Booth.

      Radera