måndag 30 november 2015

Film: Child 44

Titel: Child 44
Originaltitel: Child 44
Genre: Thriller
Regissör: Daniel Espinosa
Manus: Richard Price, Tom Rob Smith (bok)
Skådespelare: Tom Hardy, Joel Kinnaman, Fares Fares, Noomi Rapace, Gary Oldman
Utgivningsår: 2015
Produktionsland: USA
Längd: 137 min
Serie: -
Såg den på DVD 13 november 2015





Handling
Moskva 1953. Stalins järngrepp är hårt och obarmhärtigt och säkerhetstjänsten är brutal och urskiljningslös. I detta "perfekta" samhälle finns inga brott, men ändå lever miljoner i ständig skräck. Officeren Leo Demidov är en idealistisk krigshjälte, som är lojal mot sin arbetsgivare. Han tror att han är med och bygger ett perfekt samhälle, men han har börjat tvivla... tvivla på ett samhälle som kommenderar sina medborgare att tro att brott inte existerar, men där man försöker mörka ett barns död.

Min kommentar
När jag läste boken av Tom Rob Smith blev jag fullständigt överväldigad av alla känslor jag kände. Den berörde mig verkligen på djupet. Därför hängde jag ju givetvis på låset när filmen släpptes, men som med allt annat så fick den vänta i kön.

Jag vill poängtera att jag förmodligen inte är helt objektiv i min bedömning av den här filmen, just för att jag älskade boken. Filmen gör mig nämligen väldigt besviken. Det börjar direkt vid start. Jag förstår inte alls vad den egentligen handlar om den första kvarten eller så. Och då har jag ju som sagt läst boken.

Sedan kommer min allra största invändning mot den här filmen och alla andra filmer som tycker att engelska med brytning är en bra idé. Det är det inte. Jag blir alldeles skogstokig av den svulstiga ryska accenten, som i många fall är extremt dålig och ibland lyser svenska igenom lika starkt som Rudolfs röda mule. Dessutom kommer enstaka ryska ord mitt i alltihop. Alltså. Vi fattar att allt utspelar sig i gamla Sovjet, vi förstår att det är ryssar som pratar. Snälla, sluta omedelbart med det här påhittet. Tittarna är inte korkade. Välj ett språk och håll er till det.

Skådespelarinsatserna är överlag inte speciellt bra. Inte ens Joel Kinnaman gör det som han brukar, men han kan i alla fall gå ifrån den här filmen med huvudet högt. Han får åtminstone godkänt. Oftast tycker jag de spelar över så jag blir alldeles rådvill. Är det en parodi jag tittar på? Värst av alla är nog faktiskt Noomi Rapace, det är inte mycket av det hon gör och säger som känns äkta. Tom Hardy ligger inte långt efter. Den enda som får plus i kanten är Fares Fares. Tyvärr har han en ganska liten roll.

Filmen är rörig och oklar och spretar åt alla håll. Det känns lite som att den försöker vara deckare, thriller, krigsfilm och relationsdrama samtidigt. Ingen av trådarna får egentligen mest fokus utan barnmorden, Stalintiden, paranoia och äktenskapet mellan Leo och Raisa känns alla som sidohistorier vilket ju betyder att hela filmen blir som flera sidohistorier. Den får inte heller fram den där fasan och hjälplösheten som jag tyckte var det starkaste med boken. Inte heller är den speciellt spännande för att vara en thriller. Tempot är väldigt långsamt och trots att filmen är drygt två timmar lång så händer det inte speciellt mycket.

Betyget blir ändå godkänt, för hur det nu än är så tittade jag klart och ibland glänste det till. Men läs boken i stället.



Filmtipsets estimerade betyg var 3 (beräknat på 353 betyg).
IMDb hade den 6,4 i genomsnitt (beräknat på 28 226 betyg).
Jag ger den 3,0.
Filmen är
TråkigKlurig
RoligFörutsägbar
TrovärdigSnyggt foto
OsannolikSpännande
RomantiskFör lång
SorgligFör kort

Filmen kan köpas på cdon och discshop.

söndag 29 november 2015

En smakebit på søndag: Två soldater

En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från verkligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Första advent! Nu blir det i alla fall lite ljusare med alla adventsgrejor som sätts upp. I år fuskade vi och satte upp allt redan igår. Och så börjar det ju bli dags för alla julbord och liknande. Eftersom jag inte är speciellt glad i julmaten (jag gillar egentligen bara sillen och laxen) och vi ändå får rejält med julmat på julafton så fattade vi beslutet att byta ut årets julbord mot ett besök på Pinchos (som tack och lov har öppnat i Malmö också nu) och där var vi igår. Mycket bättre än julskinka!

Jag har tjuvstartat lite med decemberläsningen och börjat läsa Två soldater av Anders Roslund & Börge Hellström. Boken är tjock, nästan 700 sidor, så jag gissar att det kommer att behövas några dagar till den. Så här börjar den.
Hon har legat här så länge.
     Mest är det nog rösterna.
     Kanske stegen.
     När de går utanför i den långa korridoren, de där som går så fort och de som liksom hasar sig fram, ibland är det som om de stannar precis vid plåtdörren, som om de lyssnar och hon vill ropa till dem då, be dem komma in och hålla hennes hand. De gör aldrig det. De fortsätter längre bort, steg som drunknar i maskinens regelbundna pip och starka lampors tickande - pip tick pip tick - hon blundar men vågar inte hålla för öronen - pip tick pip tick - hon är ensam och vill inte vara det.

lördag 28 november 2015

Kommande böcker december 2015

December brukar vara en månad då det inte släpps speciellt många nya intressanta böcker. Så även i år. Tack och lov.

Snorres Edda av Snorre Sturlarsson
Genre: Drama (Mytologi?)
Serie: -
Antal sidor: 300
Utgivningsdatum: 2015-12-01
Förlag: Anthropos

Från Bokus
"Snorres Edda" är ett av de mest betydande verken i den fornnordiska litteraturen. Åtskilligt av vår kunskap om nordisk mytologi kommer därifrån. Snorre beskriver hur världen skapades och hur den kommer att gå under, han återger på ett drastiskt och humoristiskt sätt gudars äventyr och kärleksbekymmer. Han levandegör hjältar, jättar och dvärgar i en oupphörligt fascinerande ström av berättelser. Snorre låter opålitliga gudar berätta opålitliga historier för godtrogna lyssnare. Det är inte alltid lätt att veta vad som hos Snorre är äkta hedniska föreställningar och vad som är diktarfantasi. Men det är omöjligt att motstå berättarglädjen.

"Snorres Edda", ibland också kallad "Prosaiska Eddan", är en lärobok i diktkonst, troligen tillkommen på 1220-talet. Lärd, noggrann, minnesgod, uppslagsrik. Utan kunskap om de gamla myterna, menar Snorre, kan inte skaldernas djärva bildspråk förstås. Den gamla diktningens föreställningsvärld måste räddas över till den nya tiden, ty utan kännedom om de gamla myternas innebörder är ingen dikt värd namnet möjlig.

Denna utgåva av "Snorres Edda" är ett nytryck av Karl G. Johanssons och Mats Malms översättning från 1997. Boken är försedd med inledning och noter av översättarna samt en omfattande registerdel.


Jag vet att detta inte är någon ny bok, men här har vi själva upphovet till mitt intresse för nordisk mytologi. Och Island. Jag måste ju nästan ha denna.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokus och cdon.



Lidström : captain fantastic
Genre: Biografi
Serie: -
Antal sidor: 200
Utgivningsdatum: 2015-12-11
Förlag: Sportförlaget i Europa

Från Bokus
Nicklas Lidström. Sveriges bästa back genom tiderna, ja - en av världens bästa genom tiderna.

Nicklas meriter och utmärkelser slår det mesta, han har dessutom spelat flest slutspelsmatcher i NHL av alla européer. Han räknas som en av de absolut bästa backarna i NHLs historia. Vi får följa Nicklas från barndomen, där han drömmer om en karriär som hockeyspelare, till firad stjärna i Tre Kronor och NHL. Men det är inte bara ishockey. Det är familjelivet, bråk, kamratskap, nya utmaningar samt massor med historier och berättelser både på och utanför isen.

En bok skriven av Gunnar Nordström som följt Lidas på plats under alla år i USA.


Det är inte många biografier jag kan tänka mig att läsa. Det här är en av dem.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokus och cdon.



Snövit ska dö av Nele Neuhaus
Genre: Kriminalroman
Serie: Bodenstein & Kirchhoff (4)
Antal sidor: 400
Utgivningsdatum: 2015-12-22
Förlag: Albert Bonniers

Från Bokus
En grå och regnig novemberdag finner några byggarbetare skelettet efter en ung flicka på den gamla övergivna militärflygplatsen utanför Frankfurt. Kort därefter blir en kvinna nedknuffad från en gångbro vid motorvägen inte långt därifrån. Kriminalpoliserna Pia Kirchhoff och Oliver von Bodenstein upptäcker snart att spåren efter de båda händelserna pekar åt samma håll, och deras efterforskningar leder till det förflutna. Mer än tio år tidigare försvann två tonårsflickor, Laura och Stefanie, i den pittoreska lilla byn Altenheim. Trots bristen på säkra bevis pekades Stefanies tjugoårige pojkvän Tobias ut som förövare och dömdes till fängelse. Nu är han ute och har återvänt till sitt barndomshem. Där möts han av bybornas fientlighet och misstänksamma blickar - och kanske mer än så. Kvinnan som knuffades från bron visar sig nämligen ha en koppling till Tobias. Pia Kirchhoff och Oliver von Bodenstein försöker bringa klarhet i överfallet, men hindras av en mur av tystnad. När ännu en flicka försvinner i Altenheim börjar en häxjakt i byn.

Jag har aldrig hört talas om den här författaren, men jag läser på tok för lite tyskt. Tyvärr är det ju fjärde delen i en serie, så jag vet inte riktigt hur jag ska göra...

Boken kan köpas på AdLibris, Bokus och cdon.

"När hundarna kommer" av Jessica Schiefauer

Författare: Jessica Schiefauer
Titel: När hundarna kommer
Genre: Drama
Antal sidor: 298
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Bonnier Carlsen
Utgivningsår: (original) 2015 (min) 2015
Format: Danskt band
Källa: Bokhyllan
Utläst: 6 november 2015




Första meningen: Kontaktlinsen ligger som en liten, dallrande skål på toppen av Isaks pekfinger.

Baksidetext
Ester och Isak. Isak och Ester. Två unga människor i ett litet samhälle i Sverige. Småstadstristessen den här våren löper sida vid sida med de nynazistiska strömningar som blir allt synligare: Ett hakkors i svart bläck på mattebokens pärm, en torshammare om halsen, skrålande fyllesång om fosterlandet på festerna.

När Ester och Isak en vårkylig kväll möts på en av festerna vid sjön förändrar de varandra. Deras förälskelse väcker dem till liv.
Ester sover allt oftare över i Isaks pojkrum, äter frukostmackorna vid hans köksbord.

Isak har en lillebror som heter Anton.

Och det här är berättelsen om Esters och Isaks stora kärlek. Och det är berättelsen om när Anton tog en annan människas liv.

Min kommentar
Egentligen hade jag inte tänkt läsa den här boken, men sedan verkar alla planeter ha ställt sig i exakt rätt position och plötsligt låg boken här hemma och Kulturkollo skulle bokcirkla om den. Jag är ju inte sämre än att jag kan ändra mig.

Om du har bråttom och inte har tid att läsa hela inlägget så kan det sammanfattas med följande: Herregud! Läs!

Jag vet inte riktigt i vilken ände jag ska börja och jag är osäker på om det finns något kvar att säga om den här boken som inte redan är sagt. Men jag gör väl ett försök. Nu är det väldigt längesedan jag var tonåring, men eftersom det är en ganska traumatisk tid (även utan de händelser som berättas här) så finns det väldigt tydligt kvar i minnet. Och visst var väl tonårskärlek precis så här? I alla fall som den beskrivs i början. Det som händer sedan gör den bara jobbig och hemsk. I all välmening så kan man faktiskt kväva någon med kärlek. Och stackars Ester, som inte hör hemma någonstans och som tar avstånd från alla som verkligen bryr sig om henne. Man tror man är så klok när man är 16 år.

Det som är så fantastiskt med den här boken är att den utan pekpinnar och utan minsta moraliserande förklarar att allt inte är svart eller vitt. Att det inte bara är offret som är offer. Hur lätt allt kan gå överstyr under rätt (fel) omständigheter. Att kärlek kan yttra sig på så många olika sätt. Och att det aldrig tar slut för de inblandade. Jag kände det lite som att allt berättades utifrån, att jag stod på utsidan och tittade in och kunde känna allt utan att färgas av mina eventuella känslor för enskilda individer. För mig var det väldigt effektfullt. Det var distanserat, men ändå otroligt nära och intensivt.

Jag gillade språket, även om jag tyckte det var väldigt mycket Ester sa, Isak tänkte, Anton gjorde, men det var nog samtidigt det som gjorde att jag kikade in utifrån. Lite stereotypt var det ibland, vilket faktiskt kan förstärka saker och ting också. Det är inte bara av ondo.

Boken är väldigt snabbläst, men på intet sätt lättsam och enkel. Jag kan inte förstå varför somliga författare måste skriva böcker på flera hundra sidor med hur många karaktärer som helst. Det går ju alldeles utmärkt att göra så här.

Boktipsets estimerade betyg var 4,6 och genomsnittet 3,84 (beräknat på 39 betyg).
Goodreads hade den 4,13 i genomsnitt (beräknat på 99 betyg).
Jag ger den 5,0.
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om När hundarna kommer: Romeo and Juliet, Carolina läser, Lotten och Läsresan.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

fredag 27 november 2015

Kvinnoalfabetet bokstaven O

Enligt O (bilden är lånad från henne) gillar alfabetsutmaningar. Förra gången var jag inte med så nu tänker jag hänga på. Den här versionen handlar om att lyfta fram kvinnor inom kulturen. Det kan ju aldrig vara fel.

O var ingen kul bokstav, det var ju jättesvårt.

1. Vilken litterär kvinna med för- eller efternamn på O är betydelsefull för dig?
Betydelsefull vet jag inte, men jag gillar att läsa Kristina Ohlsson. Välskrivna och väldigt spännande böcker.

2. Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- eller efternamn på O vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?
Olivia Newton-John såg jag första gången i Eurovision Song Contest 1974 (japp, ABBA-året) och jag tyckte hon sjöng fantastiskt. Sedan dök hon upp i Grease, som jag fullkomligt älskade. Efter det kom Xanadu, en film som egentligen är riktigt, riktigt dålig, men jag älskade den också. Fantastisk musik, om inte annat.

3. Vilket kulturellt verk på O som gjorts av en kvinna och/eller handlar om en kvinna tycker du mycket om? Det kan vara en bok, en film, en sång, en dikt, en tavla, en pjäs, en musikal eller något annat. Kravet är att det är en kvinna som står i centrum.
Orange is the new black är egentligen ingen TV-serie som jag gillar speciellt mycket och jag kommer inte att se mer än den första säsongen. Men serien är onekligen intressant.

4. Vilken kulturell kvinna med för- eller efternamn på O har du ännu inte utforskat?
Efter mycket funderande (varför finns det nästan inga kvinnliga författare på O?) så lyckades jag hitta Julie Otsuka. Det är ju faktiskt en författare jag funderat på att läsa.

Det blev visst några till

Böcker fortsätter av någon outgrundlig anledning att ramla in här. Ett kärt problem.

Första boken som ramlade in i hallen var Galveston av Nic Pizzolatto, han som skrivit manus till TV-serien True Detective. Nu har jag inte sett den serien, men när en bok beskrivs som noir, tuffa miljöer och bräckliga huvudkaraktärer då är jag intresserad. Så här står det om boken på Kalla kulor:
Samma dag som Roy Cady får ett illavarslande cancerbesked av sin läkare, inser han att hans boss – en brutal lånehaj och barägare – vill se honom död. Någonting som påstås vara ett rutinuppdrag är i själva ver­ket en dödsfälla för Roy, men när rö­ken lagt sig är det han som lever och hans tilltänkta mördare som ligger kvar. Men på platsen, och i högsta grad vid liv, finns också Rocky, en ung kvinna med trasigt förflutet. Efter att ha hämtat upp Rockys lillasyster flyr trion från New Orleans till Galveston, Texas, i ett fåfängt försök att undkomma sina fiender.
Nu har den ju tydligen blivit nominerad till Svenska Deckarakademins pris för bästa översatta kriminalroman 2015 också och det gör ju inte att nyfikenheten blir mindre. Tack för boken!

I slutet av september fick jag ett mejl från författaren till en bok som heter Allt som glimmar. Så här skriver Terese själv om boken:
Cornelia har ett fint jobb med en skrytsam lön. Hon arbetar tätt ihop med sin bästa vän och hon är upp över öronen förälskad i Jonas. Hon ser fram emot att gifta sig med honom. Bröllopet ska dessutom, helt i enlighet med hennes önskemål, ske i Skottland. Allt känns verkligen perfekt. 
Men ett slumpartat möte med den äventyrliga och fascinerande Alec förändrar allt. Cornelias trassliga bakgrund gör att hon identifierar sig med Alec och hans bohemiska livsstil men lögner föder lögner och situationen blir snabbt ohållbar. Med det stundande bröllopet har hon inte mycket tid på sig att reda ut hur hon egentligen vill leva resten av sitt liv.

Boken är en fiktiv historia och är till för dig som precis som Terese Marvelin älskar att läsa om kvinnliga huvudkaraktärer med problem om allt från brända rostmackor och jobbiga grannar till olycklig kärlek och vänskapssvek. Boken kommer att erbjuda en flykt från din egen vardag till en plats och ett liv som både roar och oroar.
Ja! En feelgood efter all skräck! Det låter som ett smart val. Och så utspelar den sig i Skottland. Tack för boken!

Samma dag dök det upp en oväntad bok, Även som död sig lik av Hans-Olov Öberg. Så här står det om boken på Kalla kulor:
Försommarvindarna sveper in det lilla mässingsbruket Skultuna i en bedräglig värme. Återföreningen för kullen som gick ut Persbo skolan för trettiofem år sedan närmar sig, och ett sjuttiotal avgångs elever väntas till Brukshotellet.

En av dem är Tony Hammar, som närmar sig uppväxtorten med blandade känslor. Nyfikenheten kring vad som hände med dem som aldrig låtit tala om sig varvas med oron över att stöta på de man svurit att aldrig se mer.

Taggen i hjärtat efter sveket sitter kvar och smärtar fortfarande. Kanske får han nu möjlighet att reda ut alltsammans?

Festligheterna får ett abrupt slut.

Men vem är egentligen offer och vem är förövare i den
samling människor där alla är sig lika men ingen egentligen kände någon?
Jag gillar ju verkligen titeln på den här, den ger mig lite Robban Broberg-vibbar. Tack för boken!

torsdag 26 november 2015

Läsplanering december 2015

December och de stora helgernas månad. Det är ju inte jättemycket ledigt i år och sambon ska inte vara ledig något alls i mellandagarna. Då kanske jag hinner läsa lite... och det blir en liten slutspurt i två utmaningar.

Två soldater av Anders Roslund & Börge Hellström. Hyllvärmare. FTSC.
Havskatten av Ann Rosman. Hyllvärmare. FTSC.
Harold Fry och hans osannolika pilgrimsfärd av Rachel Joyce. Hyllvärmare. Boktolva.
Styckerskan från Lilla Burma av Håkan Nesser. Hyllvärmare. FTSC.
Marcoeffekten av Jussi Adler-Olsen. FTSC.

Hett i hyllan #15

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Sommaren 2011 fick en gammal serie nytt liv igen, tack vare en TV-serie byggd på samma böcker. Det skrevs en hel del om de där böckerna (och TV-serien) just då. Vilken?
Redan i mitten av 90-talet läste jag en bok av George R.R. Martin, Harmagedon rag, som jag tyckte väldigt mycket om. Sedan hände det som ofta händer, jag tappade bort författaren. Min förvirring var total när Sagan om is och eld dök upp, med samma författare. Det tog mig ett tag att faktiskt fatta att det var samma.

Så, annandag jul 2011, när vi på en välbehövlig promenad råkade gå in i en mataffär, som även sålde böcker, och jag fick syn på Kampen om järntronen på rea högg jag den direkt.

Sedan dess har den fått stå där, dessutom utan sällskap av andra delar i serien. Risken är överhängande att den förblir oläst ända tills hela serien kommit ut. Tills dess håller jag till godo med TV-serien.

Det här är faktiskt den sista olästa boken från 2011 att visa upp. Från och med nästa vecka hoppar vi till 2012.

Om du också vill vara med och visa upp dina böcker, antingen heta hyllvärmare eller heta av någon annan anledning, så lägg gärna in en länk här nedanför. Då hittar jag dig mycket lättare.

onsdag 25 november 2015

Tematrio - Anna, Karin, Elisabeth

Dags för Lyrans Tematrio igen. Veckans tema: Berätta om tre böcker/texter vars huvudpersoner eller författare heter Anna, Karin eller Elisabeth!

Så många att välja mellan... eftersom det är tre namn så väljer jag en av varje. Och det här är karaktärer i böckerna.

1. I Ann Rosmans böcker heter huvudpersonen Karin Adler. Riktigt bra böcker med mycket historia och en del bohuslänskt saltstänk.

2. I Stål av Silvia Avallone heter en av huvudpersonerna Anna Sorrenti. En berättelse om en tuff uppväxt i Toscana, Italien.

3. I Jón Kalman Stefánssons Sommarljus och sen kommer natten heter en av karaktärerna Elisabet. Huruvida hon har en stor roll kommer jag faktiskt inte ihåg, men det är bra bok om en liten, liten by på Island.

"Inmurad" av Mikael Strömberg

Författare: Mikael Strömberg
Titel: Inmurad
Genre: Skräck
Antal sidor: 296
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Frank
Utgivningsår: (original) 2012 (min) 2012
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 4 november 2015




Första meningen: Hur kunde han vara så korkad?

Baksidetext
Kent bor tillsammans med sin mor Gun på Blidö i Roslagens skärgård. Omständigheter i det förflutna har lett till att de lever ett isolerat och ensamt liv. Den här våren inträffar en serie märkliga händelser på ön. Två män drunknar under mystiska förhållanden i Kyrkviken, Gun blir inlagd på sjukhus och Kent får ärva en helt främmande mans alla ägodelar. När Kent genomsöker den stuga han fått överta finner han ett brev som enbart är ämnat att läsas av honom själv. Det berättar om en hemlighet som bevarats på Blidö i århundraden. En skrämmande historia som rör öns befolkning, kyrkan och dess omgivning. Kent ser det som sin plikt att undersöka sanningshalten i det han läst. Dessvärre är han inte ensam om att känna till den mörka historien.

Min kommentar
Jag älskar ju skräck, speciellt när den bygger på gamla myter och legender. Mikael Strömberg använder vår nordiska folktro för att bygga sina historier. I våras läste jag Vätten och nu var det dags för Inmurad, som bygger på sägnen om kyrkogrimen.

Sägnen berättar att man för att skydda en kyrka murade in ett levande djur under en av hörnstenarna. Det djuret blev sedan kyrkogrimen, som vaktade kyrkan mot tjuvar och annat. Visst låter det läckert läskigt?

Tyvärr försvinner den här historien litegrann i det detaljerade berättandet och de krystade dialogerna. Allt berättas, jag får inte använda min fantasi alls så mycket som jag vill. Hela tiden förklaras varför någon gör något, ifall man nu skulle ha missat det. Jag gillar verkligen inte när allt skrivs mig på näsan och jag blir idiotförklarad. För mig blir det bara en massa ordbajseri. Något jag inte heller gillar är när information undanhålls för mig. Jag vill veta minst lika mycket som huvudpersonen. Det får jag inte här. Innehållet i brevet portioneras ut genom hela boken. Kent läser hela på en gång, man jag får bara ett par meningar i taget.

Sidohistorien med raggarna förstår jag inte alls, jag tycker den förstör mer än den tillför. Allt som har med dem att göra blir bara löjligt och onaturligt. Alla inblandade agerar helt irrationellt, men priset tar nog Lucinda. Snacka om att överreagera. Karaktärerna är ganska enkelspåriga, även om de nu inte är endimensionella och de låter väldigt lika varandra allihop. Och helt ärligt så bryr jag mig inte om någon av dem.

Det här kunde ha blivit nästan hur läskigt som helst, om inte tempot hela tiden dragits ner av alla ovidkommande detaljer och onödiga förklaringar. Visserligen tänder det till lite mot slutet, men det är alldeles för lite alldeles för sent och jag blir inte rädd en enda gång. Av någon anledning så upphör också alla långa förklaringar i slutet och i stället antyds bara hela grunden till historien. Så kunde det ju ha varit hela tiden.

Läs gärna Pocketlovers recension, som jag länkar till här nedanför. Hon tycker inte alls som jag.

Boktipsets estimerade betyg var 3,7 och genomsnittet 3,04 (beräknat på 24 betyg).
Goodreads hade den 2,75 i genomsnitt (beräknat på 16 betyg).
Jag ger den 3,0.
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Inmurad: Kajsas bokblogg, Läsa & Lyssna och Pocketlover.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

tisdag 24 november 2015

Tisdagsutmaning: ge en bok ett pris


Veckans utmaning på Kulturkollo: Ge en bok ett pris.

Ja, det här är ju en omöjlig uppgift och det är helt rätt; det svåra är att välja bara en enda bok.

Eftersom jag har lite dåligt minne så kände jag att boken först och främst måste finnas i min hylla och vara registrerad i mitt bokprogram. Sedan tänkte jag minsann förvåna alla genom att inte välja en bok av Stephen King. När de böckerna väl var ute ur bilden blev det ju inte så många kvar, för naturligtvis måste ju boken vara en fullpoängare i mina ögon.

För att göra det hela lite roligare så tyckte jag också det kunde vara roligt att välja en hyfsat okänd bok.

Det visade sig att det egentligen bara fanns en bok att välja på då, en som jag ofta slagit lite på trumman för och det är bara därför jag känner att jag faktiskt kan välja den igen.

Flyktingen av Olav Hergel.

Det var några år sedan jag läste den nu (2009) och som jag redan nämnt så är mitt minne lite opålitligt. Vad jag vet säkert är att jag fullständigt slukade boken och den berörde mig på många sätt.

Vad den handlar om? Man kan kort säga att boken handlar om Danmarks flyktingpolitik och det är en riktigt otäck läsupplevelse. Rikke, en ung dansk, kvinnlig, journalist blir kidnappad i Irak, men plötsligt är hon fri. Hur lyckades hon fly? När hon kommer tillbaka till Danmark hyllas hon som hjälte, beundrad för sitt mod. Ett kort tag därefter dyker en ung irakisk man plötsligt upp i Danmark. Finns det något samband och vad hände egentligen i Irak? Sakta börjar sanningen om Rikkes fritagning komma fram. Mer än så säger jag faktiskt inte, utan du får helt enkelt läsa den själv.

Top Ten Tuesday: Bokiga saker jag är tacksam för


Tisdag igen och då naturligtvis dags för en Topp Tio Tisdag (Top Ten Tuesday). Veckans uppgift är Thanksgiving themed Freebie -- ten books I'm thankful for, authors I'm thankful for, Ten fictional families I'd like to celebrate Thanksgiving with, a personal non-bookish thankful list, etc. etc..

Nu firar vi ju inte Thanksgiving i Sverige, men det hindrar ju inte att man kan vara tacksam för olika saker. För enkelhetens skull så håller jag mig i böckernas och läsandets värld.

Jag är tacksam för
1. att min syster lärde mig läsa när jag var liten.
2. att jag har tid att läsa alla fantastiska böcker.
3. att jag har en sambo som låter mig fylla ett helt rum med böcker.
4. att min fröken i småskolan höll mitt läsintresse vid liv (och ja, jag har tackat henne för detta på riktigt).
5. att min mamma körde mig till biblioteket varje vecka så jag aldrig blev utan böcker när jag var liten.
6. att jag får vara en del i den fantastiska gemenskap som bokbloggarna utgör och för att ni ser till att min önskelista aldrig blir tom.
7. att det finns så givmilda förlag som skickar mig gratis böcker.
8. biblioteken, som jag kanske inte använder för att låna böcker, men som jag har upptäckt anordnar andra intressanta saker.
9. att du finns, du som läser min blogg och skriver en kommentar ibland.
10. att jag till slut skaffade ett konto på goodreads, där jag kan hänga med likasinnade.

måndag 23 november 2015

Film: Förr eller senare exploderar jag

Titel: Förr eller senare exploderar jag
Originaltitel: The Fault in Our Stars
Genre: Drama
Regissör: Josh Boone
Manus: Scott Neustadter, Michael H Weber, John Green (bok)
Skådespelare: Shailene Woodley, Ansel Elgort, Nat Wolff, Laura Dern, Sam Trammell
Utgivningsår: 2014
Produktionsland: USA
Längd: 121 min
Serie: -
Såg den på DVD 12 november 2015




Handling
Texten är tagen från boken
Hazel är 17 år och kommer aldrig att bli frisk igen. Det har hon vetat sedan dagen då hon fick sin cancerdiagnos för tre år sedan.

Hazels mamma är orolig för att Hazel ska missbruka Americas Next Top Model och bli allt mer isolerad hemma vid teven. Depression är ju en vanlig bieffekt till cancer har hon läst (Hazel menar att det inte är cancern som gör henne deppig - det är vetskapen om att hon ska dö).

Lösningen blir att anmäla Hazel till kyrkans stödgrupp för unga med cancer. Men mötena visar sig vara allt annat än uppiggande och följer ungefär samma mönster som ett AA-möte.

Men en eftermiddag i den där stödgruppen förändras livet. Augustus Waters, friskförklarad från sin cancer, dyker upp.

Hazel möter Augustus Waters blick och deras kärlekshistoria ska komma att bli en sådan som poeterna diktar om. E p i s k.

Det här är en berättelse om cancer, visst, men det är framförallt en förkrossande vacker och gripande historia om livet, Hazel Grace och Gus. Om att vara ung och ändå stå med ena foten i graven. Om att tro att man aldrig mer kommer att bli glatt överraskade. Om att få sin sista önskan uppfylld.

Min kommentar
Den här boken läste jag i våras, efter att i stort sett ha översvämmats av lyriska kärleksförklaringar till den. Jag gillade den, men inte så att jag blev alldeles såld. Sedan funderade jag på om jag verkligen ville se filmen och när jag hittade den för 29 kronor så kunde jag ju inte stå emot. Mitt största problem var egentligen att hitta ett tillfälle att se den. Det måste nämligen ske utan sambo, han skulle inte alls uppskatta den (han avskyr sorgliga filmer) och nu var det äntligen dags.

Jag gillar filmen ungefär lika mycket som jag gillade boken och jag tycker den är lika befriad från sötsliskig sentimentalitet. Den är ändå alldeles tillräckligt känslosam. Huruvida den stämmer med boken kan jag inte riktigt säga, men de två saker som fastnade/berörde mig mest saknas helt; Amsterdams vårsnö och Hazels replik "jag älskar dig i presens".

Överlag tycker jag att skådespelarna gör ett bra jobb, även om jag har svårt att se Gus som en trovärdig 18-åring. Men de kanske finns, vad vet jag. Kemin mellan Hazel och Gus är fantastisk och det är nästan så att jag sväljer hela romansen med hull och hår. Eller jo, det gör jag nog. Det kan kanske vara så där.

Precis som boken så fokuserar filmen på livet, inte döden. Man behöver inte dö innan man har dött. Det är kanske inte feelgood, men jag mår ändå bra av den. Utan humorn hade den dock varit outhärdlig att se, men de sista femton minuterna var riktigt jobbiga. Det behövs fler filmer som visar att man ibland mår dåligt och att det är OK. Livet är inte rättvist, livet är inte perfekt, men man kan ändå vara lycklig i stunden. Det här är en fantastisk motvikt till allas underbara och perfekta liv på Facebook och andra sociala medier.



Filmtipsets estimerade betyg var 4 (beräknat på 1 828 betyg).
IMDb hade den 7,9 i genomsnitt (beräknat på 219 489 betyg).
Jag ger den 4,0.
Filmen är
TråkigKlurig
RoligFörutsägbar
TrovärdigSnyggt foto
OsannolikSpännande
RomantiskFör lång
SorgligFör kort

Filmen kan köpas på cdon och discshop.

söndag 22 november 2015

En smakebit på søndag: Mannen som föll i glömska

En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från verkligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Igår hade vi lite julkänsla här, när den första snön kom. I dag håller den på att töa bort, men det var vackert så länge det varade. Läsningen har inte varit prioriterad, än så länge, den här helgen men jag hoppas ta igen det lite i dag.

Boken jag läser nu är Mannen som föll i glömska av Mia Ajvide, en ganska otäck och sorglig berättelse om en man som alla glömmer så fort han försvinner ur synfältet. Inte ens hans fru kommer ihåg honom. Min smakebit kommer från sida 23, alldeles när det börjar.
     "Aino...?" viskade han.
     Aino ryckte till och skrek rakt ut. Skrek och skrek och kastade sig upp ur sängen. Bort från hans röst, bort från hans händer som förgäves försökte nå henne i mörkret. Han trevade efter lysknappen och tände lampan. Ljuset träffade henne rakt i ansiktet och hon stirrade på honom. Ansiktet var blekt och ögonen var svarta som två bottenlösa hål. Pupillerna var förstorade och han visste inte om det var av rädsla eller om det berodde på det plötsliga ljuset.
     "Aino, det är bara jag", sade han. Han sträckte ut handen och lade den på hennes knä. "Drömde du?"
     Det dröjde en stund innan hon svarade. Hon lyfte hans hand och tryckte den mot kinden. Hennes läppar var stela.
     "Jag vet inte." Hon skakade på huvudet. "Jag blev bara rädd."

lördag 21 november 2015

"Vinterfolket" av Jennifer McMahon

Författare: Jennifer McMahon
Titel: Vinterfolket
Genre: Skräck
Antal sidor: 346
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The winter people
Översättare: Johan Nilsson
Serie: -
Förlag: Bazar Förlag
Utgivningsår: (original) 2014 (min) 2015
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 2 november 2015




Första meningen: Min kära moster Sara Harrison Shea blev brutalt mördad vintern 1908.

Baksidetext
I den lilla staden West Hall i Vermont har invånarna vant sig vid mystiska försvinnanden. Sedan Sarah Harrison hittades död 1908 bakom sitt hus, kort efter sin dotter Gerties tragiska bortgång, har trakten surrat av legender och rykten och man aktar sig noga för de djupa och mytomspunna skogarna.

Nu, hundra år senare, bor den 19-åriga Ruthie i det som en gång var Sarahs hus, tillsammans med sin mamma Alice och sin yngre syster Fawn. En morgon är Alice spårlöst försvunnen, och när Ruthie och Fawn letar igenom huset finner de Sarahs dagbok gömd under golvplankorna i moderns sovrum.

Från de slitna dagbokssidorna träder en gastkramande berättelse fram, som tar sin början i Sarahs barndom. Det är en vacker och kuslig berättelse om övernaturliga krafter, lojalitet och ondska - och om en kärlek starkare än döden.

Min kommentar
Ända sedan Lingonhjärta rekommenderade den här boken till mig sommaren 2014 så har jag längtat och längtat. När den till slut dök upp på svenska så kunde jag knappt bärga mig, men jag sparade den till mitt skräcktema i november.

Jag vet att detta är att betrakta som petitesser, men den del av berättelsen som utspelar sig 1908 ska vara Saras egna dagboksanteckningar ändå får vi lite berättat ur hennes man Martins synvinkel också. Jag förstår varför det är med och det måste vara där för att få något sammanhang, men jag blir förvirrad. Förmodligen är detta inget att bry sig om för andra, men det här är en hangup jag har.

En annan liten detalj som jag brukar ha problem med och inte gilla är ett konstant hoppande mellan olika tidpunkter och personer. Precis som det är i den här boken. Det är inte mindre än fyra olika berättare (fem om man räknar Gerties lilla kapitel) och för mig är det faktiskt för många. Skiftena är ändå tydliga och görs på ett bra sätt så har man inga generella problem med detta så är det egntligen inget problem.

Det här är mer en spökhistoria än skräck och stämningen genom hela boken andas mystik. Miljön hjälper till en hel del där, det är vinter, kallt, mörkt och isolerat. Den här boken har alla ingredienser som jag gillar och man får verkligen den rätta känslan. Ändå har jag sväldigt svårt att komma in i historien och den griper aldrig riktigt tag i mig. En av orsakerna kan nog vara det här med att kalla tillbaka de döda. Jag kanske är pragmatisk när det gäller detta och jag tycker boken kanske är lite romantiserande i det fallet (ja, jag vet, det funkar inte så bra, men ändå). För mig är de döda döda och jag har ingen som helst önskan att fysiskt (metafysiskt, ja) få tillbaka dem. Just den biten är helt bortkastad på mig, jag kan inte alls se det genom rosenskimrande glasögon.

Vissa saker är väldigt uppenbara, men det döljer sig ett par gåtor under ytan. Nästan som att författaren försökt skriva en skräckspökthrillerdeckare. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om det, men överlag lyckas hon ganska bra, men jag tror det hade blivit ännu bättre om minst en genre hade plockats bort. Jag känner mig också lite förvirrad över Fawn. Hade hon samma förmåga som Sara? De var ju inte släkt på något sätt.

Helt klart är i alla fall att jag ska hålla utkik efter fler böcker av Jennifer McMahon.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Boktipsets estimerade betyg var 3,3 och genomsnittet 3,37 (beräknat på 16 betyg).
Goodreads hade den 3,74 i genomsnitt (beräknat på 18 584 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Vinterfolket: C.R.M. Nilsson, Fru E:s böcker och Boklysten.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

fredag 20 november 2015

Nu får det väl ändå räcka snart

Oktober kommer att gå till historien då jag gick bananas!
Straff av den helt okända författaren Paula Polanski har tydligen skrivit en bok som påminner väldigt mycket om Håkan Nesser. Och Håkan Nesser står som översättare av den, fast det inte någonstans framgår vad boken eventuellt kan heta i original. Inte heller vilket språk den är på från början. Hmmmm...

Ett litet inköp på Akademibokhandeln blev det visst också. En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie är det så otroligt många som pushat för så jag gav helt enkelt upp. Morgon i Jenin av Susan Abulhawa har stått på min önskelista i evigheter så nu var det dags. Den första lögnen av Sara Larsson nämndes på en topp tio-lista över skrämmande böcker (hej Lotten!). Sist, men inte minst, Scarlet av Marissa Meyer, andra delen i Månkrönikan.

Den du borde frukta av Ingrid Elfberg lockade mig på väldigt många sätt. Den utspelar sig i Göteborg, den kallas psykologisk thriller och den handlar om farorna på nätet. Det blir inte mycket bättre än så. Så här står det om boken på Bokfabriken:
En välkänd företagares kropp hittas flytande i Göta älv. Hans flotta lägenhet är tömd på allt av värde. Mordutredningen går snart in i en återvändsgränd men oväntat upptäcks märkliga likheter med andra fall där fler män har blivit plundrade och sedan försvunnit spårlöst. Alla har dejtat på nätet.

Zoras liv vänds upp och ned när hon får sparken från sitt jobb som copywriter på en reklambyrå i Stockholm samtidigt som hennes sambo gör slut. Hon återvänder stukad till barndomsstaden Göteborg och börjar nätdejta. Men hon inser att det vid snart fyllda femtio är svårare än hon väntat.

När hon är på väg att ge upp får hon kontakt med den kultiverade och charmige Carl. Men är Carl för bra för att vara sann? Varför vill han aldrig prata om sig själv och sitt förflutna? Döljer han något? Snart dras Zora in i smutsiga familjehemligheter, dramatiska händelser och en ödesdiger kamp mot en osynlig motståndare.

Den du borde frukta är en hyperaktuell psykologisk thriller som speglar farorna vi kan möta i vårt sökande på nätet efter den stora kärleken.
Måste läsas snart! Tack för boken!

Den här månaden tänkte jag försöka vara med i Kulturkollos bokcirkel, där När hundarna kommer av Jessica Schiefauer ska läsas. Eller jag hoppas att jag var med där, för det här inlägget postas långt efter diskussionerna började. I alla fall så behöver man ju boken om man ska bokcirkla, så atte... Så här står det om boken på Bonnier Carlsen:
Den här sommaren älskar Ester och Isak varandra vettlöst. Den här sommaren kommer deras kärlekshistoria att solkas, falla sönder och återuppstå. Den här sommaren misshandlas en ung pojke till döds vid en stilla insjö. Och Isaks lillebror var där när det hände. Jessica Schiefauers roman är en förtätad och aktuell berättelse om kärlek, besatthet och om våld.

Ester och Isak. Isak och Ester. Två unga människor i ett litet samhälle i Sverige. Småstadstristessen den här våren löper sida vid sida med de nynazistiska strömningar som blir allt synligare: Ett hakkors i svart bläck på mattebokens pärm, en torshammare om halsen, skrålande fyllesång om fosterlandet på festerna.
När Ester och Isak en vårkylig kväll möts på en av festerna vid sjön förändrar de varandra. Deras förälskelse väcker dem till liv.
Ester sover allt oftare över i Isaks pojkrum, äter frukostmackorna vid hans köksbord.
Isak har en lillebror som heter Anton.
Och det här är berättelsen om Esters och Isaks stora kärlek. Och det är berättelsen om när Anton tog en annan människas liv.
Förhoppningsvis är den redan utläst. Tack för boken!

Och så kom det en liten paketavi, i paketet dolde sig en stor bok. Jag är Pilgrimen av Terry Hayes har ju synts en del runt om bland bokbloggarna och till slut kunde jag inte stå emot. Så här står det om boken på Bazar:
En ung kvinna hittas mördad på ett sjaskigt hotell i New York med tänderna utdragna, ansiktsdragen upplösta i syra och fingeravtrycken utsuddade. En far blir offentligt halshuggen i den pulserande hettan på ett saudiarabiskt torg. Liket av en expert på bioteknologi hittas utan ögon på en soptipp i Damaskus. Mänskliga kvarlevor upptäcks i ett avsides bergsområde i Afghanistan.

Pilgrimen har dragit sig tillbaka. Underbarnet på den hemligaste organisationen inom amerikanska underrättelsetjänsten lever numera sitt liv som en vanlig man på Paris gator. Men han är den enda som ser sambanden när en perfekt plan rullas ut för att begå ett fruktansvärt brott mot mänskligheten.

Vad som börjar som en ovanligt komplicerad brottsundersökning utvecklas till en gastkramande kapplöpning mot tiden. Pilgrimen dras oundvikligt in i en livsfarlig jakt på en man lika anonym som han själv, en man utan ansikte, full av hat, som planerar sin hämnd i Guds namn.

Jag är Pilgrimen slog ner som en bomb i både den litterära och den politiska världen när den publicerades 2014 i USA. Idag är denna moderna spionthriller såld till 22 länder och filmrättigheterna har köpts av MGM.
En rejäl tegelsten på nästan 800 sidor... Tack för boken!

Ytterligare en avi dök upp och i det paketet fanns Hälsning från de döda av Stuart MacBride. Jag kan inte hitta boken på HarperCollins, men så här står det på Adlibris:
Medierna kallar honom Födelsedagsfiraren. Han har kidnappat flickor i många år, alltid när de ska fylla tretton. Han skickar alltid födelsedagskort till deras familjer som visar hur han långsamt torterar flickorna till döds.

För fem år sedan försvann kriminalinspektör Ash Hendersons dotter Rebecka. Ett år senare kom det första kortet en polaroidbild av flickan fastbunden vid en stol. Därefter ett nytt kort varje år, det ena värre än det andra. Men Ash har aldrig berättat för någon om dessa födelsedagskort. För om sanningen kommer fram lyfts han bort från utredningen, och då kan han inte ge Rebeckas mördare vad han förtjänar.
Jag har letat efter Stuart MacBrides andra serie i vad som känns som en evighet, men de verkar vara svåra att hitta. Det här är en helt annan serie och då passar jag på. Tack för boken!

torsdag 19 november 2015

Kvinnoalfabetet bokstaven N

Enligt O (bilden är lånad från henne) gillar alfabetsutmaningar. Förra gången var jag inte med så nu tänker jag hänga på. Den här versionen handlar om att lyfta fram kvinnor inom kulturen. Det kan ju aldrig vara fel.

Den här veckan blev jag faktiskt lite glad för att det inte står författare specificerat i någon av punkterna. Bokhyllan är nästan löjligt tom på kvinnor på N. Men, som sagt, det finns ju annan kultur än böcker.

1. Vilken kulturell kvinna på N har följt dig länge?
Nicole Kidman såg jag för första gången när hon spelade den unga australiensiska som, godtrogen som hon är, bär med sig lite av en bekants bagage genom den thailändska tullen i mini-serien Bangkok Hilton. Gissa om det går illa... Nåväl, det här var 1989 och man kan nog säga att jag har följt hennes karriär sedan dess.

2. Vilken kvinna med för- eller efternamn på N, som är en stor favorit, men får på tok för lite uppmärksamhet?
Anette Norberg hörde man i stort sett bara talas om vart fjärde år, när det var dags för vinter-OS. Hon tog inte mindre än två OS-guld, tre VM-guld och sju EM-guld med sitt Lag Norberg. 2015 var hon med i Mästarnas mästare, men tyvärr kunde hon inte göra sig själv rättvisa där. Hon hade genomgått en operation året innan (hon fick bröstcancer 2013) och blev hjälplöst efter eftersom hon inte kunde använda ena armen riktigt. Jag är fortfarande lite arg på SVT för att de tog med henne just då. Jag är helt säker på att hon hade kunnat göra allt så mycket bättre när hon hade återhämtat sig.

3. Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- eller efternamn på N vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?
Matlagning måste väl vara kultur? Då får Tina Nordström vara med. Jag är inte alltid helt säker på att jag gillar maten hon lagar, men hon är ett nöje att titta och lyssna på. Vilken passion!

4. Vilken kulturell kvinna med för- eller efternamn på N har du ännu inte utforskat?
Ninni Schulman har jag fortfarande inte läst något av. Trots att Flickan med snö i håret stått i bokhyllan i nästan fyra år. Kanske dags att hon får vara med i en boktolva.

Hett i hyllan #14

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Jag har ju läst en del av Andreas Roman nu, vilket jag inte hade gjort i december 2011. Då hade jag bara läst Mörkrädd, som jag verkligen tyckte mycket om. Så jag blev jätteglad när jag upptäckte att han lagt ut en bok som gratis e-bok, bara att ladda ner.
Boken var Vargen och kättaren och egentligen var det ingen e-bok, utan en pdf-fil. Om jag har förstått saken rätt så är detta en fantasy, som utspelar sig i samma värld som Drakväktartrilogin (inspirerad av rollspelet Eon), men de hör inte ihop. Och jag har inte läst någon av de böckerna. Heller.

Varför den förblivit oläst får nog i första hand skyllas på att e-böcker inte fanns med i "systemet" tidigare. Nu har jag lagt till alla, men nu skyller jag på att detta är en pdf-fil. Det brukar vara helt hopplöst att läsa dem på läsplattan eftersom formatering och annat inte alls stämmer. Jag tror jag får lägga till den här på någon riktig läslista snart.

Och nu, till min stora sorg, hittade jag att Andreas Roman ska ge upp skräckgenren. Det är ju oerhört trist. Speciellt som jag faktiskt fortfarande väntar på fortsättning på både Den svarta trilogin (Mörkrädd, Någon i din säng) och Stockholm vodou (Doktor Joseph).

Om du också vill vara med och visa upp dina böcker, antingen heta hyllvärmare eller heta av någon annan anledning, så lägg gärna in en länk här nedanför. Då hittar jag dig mycket lättare.