fredag 22 juni 2012

Bokbloggsjerka 22 – 25 juni

Det är återigen dags för veckans bokbloggsjerka.

Veckan uppgift är: Finns det några berättartekniska detaljer som författarna använder sig av som du kan störa dig på? Var specifik och ge exempel om du kan!

Det finns en detalj som kan göra mig irriterad, less och allmänt frustrerad och det är när författaren mitt i alltihop ordnar något slags föreläsning. För det mesta görs detta genom en synnerligen krystad dialog där en karaktär berättar något för en annan. Eller så görs det genom ett fullständigt ovidkommande stycke i den löpande texten.

Råkade faktiskt på det i morse, senast, i boken jag läser just nu; Silverkronan av Anna Jansson. Så här lät det när Hartman förklarar lite om Gotland för Maria Wern i en dialog de har medan de tittar på riddarspelen:

[...]Jag försökte köpa Gotlandsdricka. Jag tänkte att det kunde vara roligt för dej att smaka vår nationaldryck. Men den säljs inte i år. Det är nya bud och nya tider. Länge har det ansetts som en kulturdryck och därigenom har tillverkarna fått dispens. Det man nu har att anföra mot drickan är att alkoholhalten varierar avsevärt från en bryggning till en annan.[...]

Vem pratar så där? Fullständigt onaturligt i mina öron. Det finns många författare som gör så här, men jag tänkte inte nämna några fler. Däremot tänker jag nämna en som klarar "utbildningen" på ett lysande sätt och det är Arne Dahl. Jag lär mig massor av hans böcker, utan att ens reflektera över det. Allt bara sker naturligt.

26 kommentarer:

  1. Håller med dig att det låter fullständigt onaturligt, låter ju inte relevant överhuvudtaget, haha.

    Här har du mitt svar på veckans bokbloggsjerka:
    http://bokslukare.blogg.se/2012/june/bokbloggsjerka-22-25-juni.html

    Kika gärna in om du har lust :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hade i och för sig gärna tagit emot informationen. Bara det hade gjorts på ett bra sätt :)

      Radera
  2. Hm, måste nog fundera lite på denna jerkan, svår fråga!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hade det inte varit så att jag läste just detta i morse så skulle jag nog behövt funderat lite längre :)

      Radera
  3. Håller med dig, man vill inte direkt vara med om en föreläsning när man läser en bok.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är synd att det ska vara så svårt att få med lite kuriosa på ett naturligt sätt. För jag vill ju lära mig nya grejer också :)

      Radera
  4. Håller med dig om att miniförläsningar är krystade.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det går ju uppenbarligen att göra det där "inbakandet" på ett bra sätt. Andra författare lyckas ju.

      Radera
  5. Svar
    1. Men visst är det störigt :) Jag kan tappa fokus totalt när det dyker upp en föreläsning i texten.

      Radera
  6. Jag brukar ha svårt för dialoger och det som du beskriver är en stor bidragande faktor. Krystade dialoger med föreläsningar är inte bra någonstans!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet ju att det går att få med intressant imformation utan att det blir krystat, men det är väldigt sällan det funkar i en dialog.

      Radera
  7. Det är skönt när en jerkafråga tajmar ens läsning:) Så var det inte för mig den här gången - oj vad jag fick fundera! Håller med dig om föreläsningar i dialoger - man vill liksom vråla lägg av!! Tycker även här att korrekturläsare borde protestera innan vi gör det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, den här gången hade jag tur, behövde inte fundera överhuvudtaget :)

      Radera
  8. Jag håller helt med dig. Nu finns det flera saker jag irriterar mig över men det här är en av de värre! Jag tycker också att det verkar förekomma mer i deckare än i andra typer av böcker. Just nu lyssnar jag på Flimmer av Anne Holt och hennes bror och där man får sig en lektion vad algoritmer är. Varg Gyllander har också kört en del sånt - i synnerhet i den första boken och Karin Wahlberg körde en del sånt om glasbruken i hennes senaste bok Glasklart.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh nej, jag som har både Gyllander och sykonen Holt stående i hyllan.

      Ja, det är nog kanske så att det är vanligast i deckare, nu när jag tänker efter.

      Radera
  9. Just exemplet känns som om det borde finnas i en språkbok när man kan lära sig ett nytt språk och samtidigt lära sig om landet i fråga. Men det är ett väldigt irriterande berättarknep.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns värre än just det här exmeplet och det är ju när någon förklarar något för någon annan som är på samma nivå. Det gör mig vansinnig.

      Radera
    2. Jag kan tänka mig att det är svårt att göra det där på ett bra sätt.

      Radera
    3. Att få med det just i en dialog verkar nästan vara omöjligt.

      Radera
  10. Haha - ja, det sådant där brukar jag för det mesta hoppa över att läsa eller så bara skummar jag vilket ju betyder att även jag stör mig på det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tyvärr så måste jag läsa varenda bokstav (annars kanske jag missar något) så jag får stå ut med det :)

      Radera
  11. Ja inte vill man känna att man blir föreläst för när man läser en bok. Speciellt när det ligger inbakat i en dialog också så kan det kännas väldigt krystat, för precis som du säger, vem talar så egentligen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag förstår ju att det är omöjligt att tänka på allt som författare, men man måste väl "höra" det omöjliga i dialogen när man skriver.

      Radera
  12. Ok, jag ger mig. Arne Dahl it is :) Har två böcker som står olästa här hemma som jag ska sätta tänderna i så snart semestern träder i kraft.

    Håller med dig om dialogen. Det måste vara naturligt, annars funkar det inte.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hoppas verkligen du gillar Arne Dahl. Nu när jag tjatat så mycket. Hoppas du tänker läsa böckerna i rätt ordning, jag tror det är en betydande faktor :)

      Radera